Inslag av frågor om demokrati i högskoleutbildning kopplad till Kina
Skriftlig fråga 2009/10:147 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-11-04
- Inlämnad
- 2009-11-04
- Besvarad
- 2009-11-11
- Svar anmält
- 2009-11-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 november
Fråga
2009/10:147 Inslag av frågor om demokrati i högskoleutbildning kopplad till Kina
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Tobias Krantz (fp)
Kina är världens till folkmängd största stat och en ekonomisk jätte på uppgång. Svenska företag slåss om att få etablera sig i Kina och handeln med Kina slår nya rekord. Ett svenskt riksdagsparti vill etablera kinesiska (mandarin) som ett språkval på lägre utbildningsnivåer.
Samtidigt är Kina också världens största diktatur. I ingen annan stat förvägras så många människor rösträtt, valfrihet av olika slag samt mänskliga rättigheter. Inom arbetslivet existerar både barnarbete och slavarbete på kontraktsbasis. En betydande censur råder bland annat av Internet. Etniskt och religiöst förtryck pågår i både Tibet och Xinjiang, här försöker den kinesiska centralregimen också att göra den inhemska majoritetsbefolkningen till minoriteter i sitt eget land via uppmuntran av hankinesisk invandring. Det finns gott om förkämpar för demokrati och mänskliga rättigheter i Kina som förtrycks, fängslas och torteras.
I Sverige förekommer på högskolenivå språkutbildning i kinesiska (mandarin) men också andra kurser med koppling till Kina. All utbildning kopplad till Kina bör förses med en strimma av demokratiutbildning så att de som utbildas i sina kontakter med Kina kan bidra till demokratisträvandena. Ingen som i Sverige högskoleutbildats på något sätt med kopplingar till Kina ska vara okunnig om behovet av demokratiutveckling och utveckling av mänskliga rättigheter i Kina. Detta skall också gälla all forskning utifrån Kina och forskarkontakter med Kina.
Avser statsrådet att ta initiativ till inslag av demokratiutbildning och utbildning kring mänskliga rättigheter i all högskoleutbildning och forskning med koppling till kinesiskt språk och samhällsliv?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:147 besvarad av Statsrådet Tobias Krantz
Svar på fråga
2009/10:147 Inslag av frågor om demokrati i högskoleutbildning kopplad till Kina
Statsrådet Tobias Krantz
Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att ta initiativ till inslag av demokratiutbildning och utbildning kring mänskliga rättigheter i all högskoleutbildning och forskning med koppling till kinesiskt språk och samhällsliv.
Sveriges relation till Kina är viktig på många sätt. Sverige och Kina har omfattande handel och utvecklingssamarbete och vi har ett aktivt utbyte inom kultur, utbildning och forskning. Det finns bland annat ett omfattande samarbete mellan svenska och kinesiska universitet och högskolor som även innefattar frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Exempelvis finansierar Sverige under tre år en professur i mänskliga rättigheter vid juridiska fakulteten vid Pekings universitet. Genom vidgade kontaktytor, ekonomiskt utbyte, samarbetsprojekt och ökad bredd i de mellanfolkliga förbindelserna fortsätter Sverige att stödja framväxten av ett kinesiskt civilsamhälle, vilket på sikt även främjar demokratiseringen och respekten för de mänskliga rättigheterna.
Det är viktigt att slå vakt om svenska universitets och högskolors frihet att själva utforma utbildningens och forskningens innehåll. Riksdag och regering beslutar de grundläggande kriterierna för högskoleutbildning genom högskolelagen (1992:1434) respektive högskoleförordningen (1993:100). Bland annat gäller att utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar. Vidare följer av examensordningen att det för ett flertal yrkesexamina krävs att studenten ska kunna visa värderingsförmåga och förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna.
För forskningen gäller som allmänna principer att forskningsproblem fritt får väljas, att forskningsmetoder fritt får utvecklas och att forskningsresultat fritt får publiceras. Att utöver gällande bestämmelser reglera vilka särskilda inslag som ska finnas inom olika utbildningar eller inom forskningen vore att i alltför hög grad inskränka den akademiska friheten. Jag avser därför inte att ta initiativ till att styra innehållet i utbildning och forskning med koppling till kinesiskt språk och samhällsliv.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.