innehållsförteckning på livsmedel

Skriftlig fråga 1999/2000:950 av Green, Monica (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-16
Anmäld
2000-05-23
Besvarad
2000-05-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 maj

Fråga 1999/2000:950

av Monica Green (s) till jordbruksminister Margareta Winberg om innehållsförteckning på livsmedel

I början av 1999 beslutade EU-kommissionen att försäljningen av "färgglatt" godis måste tillåtas i Sverige, förutsatt att eventuella azofärger redovisas. Azofärgerna används för att färga godis och kan utlösa starka reaktioner hos personer med allergi. I Sverige har det länge rått förbud mot dessa färger men inte i övriga EU-länder. I fjol meddelade EU-domstolen att Sverige inte har rätt att förbjuda "färgglatt" godis. I och med detta är det upp till konsumenten att läsa på innehållsförteckningen om livsmedlet innehåller eventuella azofärger.

I Sverige måste alla förpackade livsmedel som säljs och köps i landet innehålla en innehållsförteckning. Innehållsförteckning finns dock inte överallt. Livsmedelshandel över Internet ökar kraftigt. Efter en granskning gjord av Unga Örnar framkom det att de Internetbutiker som säljer livsmedel över Internet inte visar någon innehållsförteckning på sina livsmedel.

Enligt Astma- och Allergiförbundet är var tredje svensk allergisk eller överkänslig. I åldern 1@16 år är siffran 40@45 %. Allergiker eller föräldrar som inte vet om att deras barn är allergiker utestängs från detta nya inköpsställe. Lagen om innehållsförteckning bör därför också gälla Internethandel.

Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga jordbruksministern:

Är jordbruksministern beredd att verka för att lagen om innehållsförteckning på livsmedel även ska gälla Internethandel?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:950 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén

den 30 maj

Svar på fråga 1999/2000:950 om innehållsförteckning på livsmedel

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Monica Green har frågat jordbruksminister Margareta Winberg om hon är beredd att verka för att "lagen om innehållsförteckning" ska gälla vid Internethandel. Arbetet är så fördelat inom regeringen att det är jag som ska svara på frågan.

Den parlamentariska kommittén Konsumentpolitiska kommittén 2000 behandlar i sitt betänkande Starka konsumenter i en gränslös värld (SOU 2000:29) frågan om rättsläget beträffande konsumentinformation på Internet. Kommittén drar slutsatsen att marknadsföringslagen (1995:450) och prisinformationslagen (1991:601) gäller även vid försäljning av dagligvaror via Internet. Därutöver konstaterar kommittén att övrig reglering (såsom Statens livsmedelsverks kungörelse [SLV FS 1993:19] med föreskrifter och allmänna råd om märkning och presentation av livsmedel) bör anses avse förpackningsinformation. Dess tillämpningsområde bör enligt kommittén därför inte utvidgas till att gälla marknadsföring på annat ställe än på förpackningen. En sådan utvidgning, anser man, skulle medföra att högre krav ställs på näringsidkare som marknadsför varor via Internet än på näringsidkare som marknadsför varor i traditionella butiker. Detta skulle missgynna utvecklingen av handeln via Internet och därmed också konsumenterna. (Däremot ska naturligtvis alltid varornas förpackningar märkas med t.ex. innehållsdeklaration, oavsett hur varorna säljs.)

Konsumentpolitiska kommittén 2000 menar vidare att tillgången till information om produkter som marknadsförs via Internet framöver kommer att bli en konkurrensfråga. Konsumenternas tillgång till information kommer sannolikt att förbättras genom olika databaser och liknande där information om varor tillhandahålls via Internet.

Kommittén föreslår också en satsning på ett gemensamt IT-baserat varudeklarationssystem som skulle ge bättre information om olika typer av märkning. Ett sådant system är under uppbyggnad i Danmark på Dansk Varedeklarationsnaevn, DVN.

Kommitténs betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling och regeringen kommer därefter att ta ställning till förslagen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.