Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

inkomstskillnaderna i Sverige

Skriftlig fråga 2002/03:1158 av Juholt, Håkan (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-17
Besvarad
2003-08-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 juni

Fråga 2002/03:1158

 av Håkan Juholt (s) till socialminister Lars Engqvist om inkomstskillnaderna i Sverige

En internationell jämförelse har visat att Sverige tillsammans med Danmark fortfarande har de minsta inkomstskillnaderna. Av den nyligen presenterade inkomstfördelningsundersökningen (HEK) framgick dock att inkomstspridningen 2001 var den högsta som uppmätts sedan SCB på 1970-talet började med mätningar av inkomstfördelningen. De mest förmögna har ryckt ifrån och klyftorna har därmed ökat. Vi kan inte nöja oss med att Sverige klarar sig bra vid en internationell jämförelse. Det räcker inte att de flesta de senaste tio åren har fått det bättre i Sverige. Socialdemokratisk politik ska givetvis ha som mål att förbättra välståndet. Men den ska också minska inkomstskillnaderna.

Jag vill fråga socialministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att förhindra en fortsatt ökad inkomstspridning.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1158 besvarad av Bosse Ringholm

den 12 augusti

Svar på fråga 2002/03:1158 om inkomstskillnaderna i Sverige

Finansminister Bosse Ringholm

Håkan Juholt har frågat socialministern om inkomstskillnaderna i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det finns en bred enighet om de högt satta målen i Sverige för en jämn fördelning av den ekonomiska välfärden och ett bra skydd för ekonomiskt utsatta. Jämförelser med andra länder visar också att den svenska inkomstfördelningen är internationellt sett mycket jämn och andelen hushåll med låg ekonomisk standard är låg. Resultatet blir detsamma oavsett vilka mätmetoder och definitioner som används. Det kan därför slås fast att vi i Sverige har en mycket långt driven utjämning av de ekonomiska förhållandena.

När utvecklingen i Sverige över tiden studeras framkommer att inkomstskillnaderna ökade under slutet av 1990-talet. För att bedöma vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas krävs att orsakerna till den observerade utvecklingen kartläggs. Regeringen följer kontinuerligt denna utveckling i de fördelningspolitiska bilagorna till budget- och de ekonomiska vårpropositionerna.

Analyserna visar att det är i toppen av inkomstfördelningen som de största förändringarna har skett. Det är de med höga eller mycket höga disponibla inkomster som ökat sina inkomster i förhållande till resten av befolkningen. Den huvudsakliga förklaringen till den ökade ojämnheten är de kraftigt ökade kapitalvinster som börsuppgången under slutet av 1990-talet gav upphov till.

Om man bortser från dem med de allra högsta inkomsterna har inkomstfördelningen under hela 1990-talet varit påfallande stabil. Den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten i början av decenniet ledde inte till större inkomstolikheter. De sociala trygghetssystemen fungerade väl och de mest utsatta skyddades från stora inkomstbortfall.

De fördelningspolitiska ansträngningarna inriktas på att utjämna människors förutsättningar till en trygg försörjning. Den viktigaste inkomstkällan är för det stora flertalet den egna arbetsinkomsten. Regeringens mål om att 80 % av befolkningen i arbetsför ålder ska vara reguljärt sysselsatta år 2004 är därför ett av fördelningspolitikens viktigaste mål.

Regeringen har även satt upp ett mål om att socialbidragsbehovet ska halveras mellan år 2001 och 2004. Syftet med detta mål är att främja ekonomisk självständighet och motverka ekonomisk utsatthet. Sysselsättnings- och socialbidragsmålen hänger tätt samman och utgör viktiga förutsättningar för att upprätthålla en jämn inkomstfördelning.

De viktigaste åtgärderna för att förhindra ökad inkomstspridning är att långsiktigt stärka alla individers inkomstmöjligheter genom utbildning och kompetens. En hög lägstanivå i grund- och gymnasieskolan är därför centrala mål för att kunna upprätthålla en jämn inkomstfördelning även i framtiden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.