inkomstgarantin för konstnärer
Skriftlig fråga 2000/01:1051 av Kollmats, Lennart (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-04-10
- Anmäld
- 2001-04-17
- Besvarad
- 2001-04-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 april
Fråga 2000/01:1051
av Lennart Kollmats (fp) till kulturminister Marita Ulvskog om inkomstgarantin för konstnärerTecknaren Lars Hillersberg har av regeringen utsetts till innehavare av statlig inkomstgaranti. Det innebär att han kommer att få 185 000 kr om året av staten så länge han lever. Inkomstgarantin ska gå till konstnärer vars verksamhet har stor betydelse för svenskt kulturliv.
Hillersberg har med sina teckningar medverkat i Ahmed Ramis hatskrifter mot judar. Rami dömdes 1990 till fängelse för hets mot folkgrupp. Hillersberg avbildar judar som lömska och giriga personer och på en av teckningarna har några kroknästa figurer med davidsstjärnor korsfäst Rami.
Det borde inte i dagens Sverige gå att få statliga belöningar för en konst, som måste betraktas som antisemitisk. Rasism ska inte sponsras av regeringen.
Statsminister Göran Persson säger att han inte tänker agera för att ändra beslutet och att han har svårt att tro att det är möjligt. Men frågan om huruvida innehavarna av inkomstgarantier ska få förnyat förtroende dyker varje år upp på regeringens bord. Det finns då möjlighet att upphöra med att ge en konstnär inkomstgaranti om "synnerliga skäl" föreligger. Att vissa av Hillersbergs teckningar präglas av antisemitism anser jag utgöra ett "synnerligt skäl" för att inte fortsätta ge honom skattepengar år efter år.
Mot denna bakgrund vill jag fråga vad kulturministern avser att göra när frågan om Hillersbergs inkomstgaranti nästa gång dyker upp på regeringens bord.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1051 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
Svar på fråga 2000/01:1051 om inkomstgarantin för konstnärer
Kulturminister Marita Ulvskog
Lennart Kollmats har frågat mig om vad jag avser att göra när frågan om inkomstgaranti för bildkonstnären Lars Hillersberg åter aktualiseras för regeringen.
Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgaranti för konstnärer utses innehavare av sådan garanti av regeringen för ett kalenderår eller återstående del därav. Den som innehar inkomstgaranti utses årligen under sin återstående livstid åter till innehavare av inkomstgaranti, om ej synnerliga skäl föranleder annat. Regeringen beslutar vanligtvis om innehavare av inkomstgarantier i december varje år.
Av samma förordning framgår att inkomstgarantin inte utgår med ett fast belopp så länge mottagaren lever, vilket Lennart Kollmats påstår, utan att den är konstruerad just som en garanti. Det maximala beloppet motsvarar fem gånger basbeloppet, vilket för år 2001 innebär ca 185 000 kr. Beloppet minskas dock med hänsyn till innehavarens övriga inkomster. Reduceringen sker med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.
Som jag nyligen svarade Inger René (m) på en liknande fråga som Lennart Kollmats, är statliga bidrag och ersättningar till konstnärer till för att öka deras möjligheter till konstnärlig förnyelse och utveckling under perioder av viss ekonomisk trygghet. Det är en gammal och etablerad del av konstnärspolitiken. Samtidigt är det en viktig och grundläggande princip att det inte är regeringen @ inte politiker @ som ska göra bedömningar av enskilda konstnärer. Det ansvaret vilar i stället på konst- och konstnärskunniga myndigheter och institutioner med sina styrelser och referensgrupper.
För närvarande är det 157 konstnärer som har en statlig inkomstgaranti. Nya innehavare föreslås gemensamt av Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond. Konstnärsnämnden inhämtar i sin tur sina förslag från olika referensgrupper och från styrelsen för Bildkonstnärsfonden. Det gemensamma förslaget lämnas till regeringen, som regelmässigt bekräftar förslaget utan att göra någon egen prövning.
Den således gällande ordningen för beslut om inkomstgarantier har tidigare ifrågasatts, bl.a. i betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor. Enligt den dåvarande särskilde utredaren bör man överväga om inte besluten om garantier bör tas av Konstnärsnämnden i stället för av regeringen. Det skulle enligt utredaren ligga i linje med de allmänna strävandena att decentralisera beslut inom statsförvaltningen. Förslaget ledde emellertid inte till någon proposition.
Jag menar dock att det nu finns anledning att gå vidare med en översyn av gällande ordning för beslut om inkomstgarantier. En utgångspunkt bör därvid vara att regeringen inte längre ska fatta beslut i sådana ärenden. Kulturdepartementet bereder för närvarande frågan så att en ändring kan beslutas av riksdagen under hösten 2001.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.