Infrastrukturpolitiken och utvecklingen på landsbygden
Skriftlig fråga 2005/06:1309 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-27
- Anmäld
- 2006-03-28
- Besvarad
- 2006-04-05
- Svar anmält
- 2006-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 mars
Fråga 2005/06:1309 av Cecilia Widegren (m) till statsrådet Ulrica Messing (s)
Infrastrukturpolitiken och utvecklingen på landsbygden
Förväntningarna på att huvudvägen E 20 mellan Sveriges första stad @ Stockholm @ och Sveriges andra stad @ Göteborg @ ska bli fyrfilig motorväg är stora. Trots näringslivets krav på rimliga transportförutsättningar till bland annat norra Europas största hamn i Göteborg, för att jobben och tillväxten ska tas till vara bland annat på landsbygden i Skaraborg med Volvo, Electrolux, Kinnarps och Arla som några stora arbetsgivare som exempel, väljer den socialdemokratiska regeringen att snåla på utbyggnaden i Skaraborg.
Vägverkets knappa resurser räcker nu bara till så kallad 2+1-väg på delar av sträckan. Detta skulle bland annat leda till att Pharmadule Emtunga, en av Varas största arbetsgivare, tvingas lämna Skaraborg. Företaget har i dag ca 250 anställda och dessutom 200 underleverantörer som hotas av den så kallade vajervägen. Pharmadule Emtunga är världsledande på bostadsmoduler till oljeplattformar och exporterar över hela världen. Modulerna är så breda att transporten till hamnar på Västkusten inte blir möjliga om så kallad vajerväg byggs i Skaraborg.
Trafiksäkerhet och tillväxt är båda viktiga för infrastrukturen. Vajerväg i Västsverige, som är en av Sveriges ledande regioner för livsmedelsproduktion, skulle innebära svår och långsam framkomlighet och förseningar med utryckningsfordon och inte minst med en stor traktor med dubbelmontage och en fyra meters såmaskin som blockerar vägen.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder så att regeringens infrastrukturpolitik inte leder till färre jobb på landsbygden och därmed en ökad kostnad för staten i samband med den massarbetslöshet som uppstår?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1309 besvarad av Ulrica Messing
den 5 april
Svar på fråga 2005/06:1309 om infrastrukturpolitiken och utvecklingen på landsbygden
Statsrådet Ulrica Messing
Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att inte regeringens infrastrukturpolitik leder till färre jobb på landsbygden och därmed en ökad kostnad för staten i samband med den massarbetslöshet som uppstår. Frågan är ställd mot bakgrund av att Vägverket planerar att bygga 2+1-väg på delar av E 20.
Låt mig börja med att konstatera att transportpolitiken, där infrastrukturen är en del, har sex delmål. Ett av delmålen är säker trafik, ett annat är positiv regional utveckling. Det finns ingen motsättning mellan de olika delmålen och inget delmål är överordnat de andra. I infrastrukturpropositionen (prop. 2001/02:20) föreslog regeringen att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande för prioritering av åtgärder, där hänsyn också tas till hur mycket åtgärderna bidrar till uppfyllelse av målen. En bra åtgärd är alltså en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd som också ger positiva effekter för alla de sex delmålen.
Vägverket har ansvaret för att planera åtgärder för att avhjälpa de brister som infrastrukturen kan ha. När det gäller E 20 utgår jag från att Vägverket gjort en analys av vägens eventuella brister och de aktuella förutsättningarna i området och sedan utarbetar åtgärder som ger största möjliga positiva effekt. I arbetet med utformningen ingår naturligtvis att beakta både långsamgående jordbruksfordon och andra breda transporters behov.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.