införsel av alkohol

Skriftlig fråga 2004/05:1749 av Söderqvist, Nils-Erik (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2005-05-30
Anmäld: 2005-05-31
Besvarad: 2005-06-08
Svar anmält: 2005-06-08
Besvarad: 2005-06-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 maj
Fråga 2004/05:1749
av Nils-Erik Söderqvist (s) till statsrådet Morgan Johansson om införsel av alkohol

Den ökade alkoholkonsumtionen i Sverige är mycket oroande ur folkhälsosynpunkt. De generösa införselreglerna inom EU gör att billig alkohol flödar in i landet och utsätter oss för en press att sänka skatterna. Det är uppenbart att med de nuvarande införselreglerna försvåras möjligheterna för medlemsländerna att föra en politik som begränsar alkoholkonsumtionen.

Höjda minimiskatter på alkohol tycks avlägset. Det andra effektiva instrumentet vore att skapa strängare regler för hur mycket alkohol som får föras in för privat bruk. Därmed ökar möjligheterna för enskilda länder att ha kvar höga skatter på alkoholen.

Inom EU finns det en växande förståelse för att alkoholen inte kan betraktas enbart som en frihandelsfråga, utan att den också är en folkhälsofråga. EU:s kommissionär med ansvar för folkhälsa, Markos Kyprianou, oroas mycket av den försämrade folkhälsan och den ökade alkoholkonsumtionen inom EU.

Läget för Sverige att lyfta frågan om sänkta svenska införselkvoter på alkohol kan därför betraktas som mer gynnsamt än tidigare. En begränsning av flödet av alkohol över gränserna skulle kunna utgöra en del av en gemensam alkoholpolitisk strategi inom EU.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga om statsrådet avser att verka för att mer restriktiva regler införs inom EU för privat införsel av alkohol.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1749 besvarad av Morgan Johansson

den 8 juni
Svar på frågorna 2004/05:1749 om införsel av alkohol och 1795 om halverade införselkvoter

Statsrådet Morgan Johansson

Nils-Erik Söderqvist har frågat mig om jag avser att verka för att mer restriktiva regler införs inom EU för privat införsel av alkohol. Ulrik Lindgren har frågat mig vad jag har vidtagit för åtgärder för att de nordiska länderna och Litauen ska få gehör inom EU för sin målsättning att halvera införselkvoterna. Jag väljer att svara på båda frågorna samtidigt.

Målet för den svenska alkoholpolitiken är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Det ska uppnås genom åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och genom att minska den totala alkoholkonsumtionen. Nationellt har arbetet med att genomföra och implementera den alkoholpolitiska handlingsplanen pågått i fyra år. Jag anser att det är mycket angeläget att vi, förutom att vi också framöver aktivt arbetar nationellt med alkoholfrågor, bidrar till att föra diskussionen om mer restriktiva införselkvoter framåt internationellt.

Frågan om införselreglerna är för närvarande aktuell i ministerrådet och ligger under finansminister Pär Nuders ansvar. Sverige driver med stöd av Finland och Danmark frågan om att de så kallade indikativa nivåerna för privatinförsel ska halveras. Dessutom verkar Sverige för höjda minimiskatter på alkohol inom EU och ser rådsslutsatserna från Ekofinrådet i april i år som ett steg framåt i denna fråga. I slutsatserna uppmanas kommissionen att komma med ett förslag som innebär att minimiskatterna räknas upp med hänsyn till inflationen sedan alkoholskattedirektivet infördes 1993. Kommissionen ombeds även hantera de klassificeringsproblem som uppstått, med den så kallade alkoläsken. Parallellt med detta arbetar Sverige aktivt för att kommissionen ska presentera en övergripande strategi på alkoholområdet. Målet med strategin är att skapa en gemensam plattform för att minska alkoholskadorna inom EU. Strategin avser att identifiera de områden där EU kan bidra till att stärka medlemsländernas egna alkoholpolitiska insatser. Den kommer att utgöra en viktig del i EU:s folkhälsoarbete och på sikt kan strategin bidra till att öka kunskapen om alkoholens negativa effekter och dess roll som en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för den framtida hälsan inom EU.