Informationspliktens påverkan på folkhälsan och patienternas rätt till vård

Skriftlig fråga 2024/25:336 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-10-24
Överlämnad
2024-10-25
Anmäld
2024-11-05
Svarsdatum
2024-11-06
Besvarad
2024-11-06
Sista svarsdatum
2024-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Regeringens förslag om angiverilagen innebär att vårdpersonal, inklusive läkare och sjuksköterskor, tvingas rapportera papperslösa patienter till polisen eller Migrationsverket. Förslaget har mött stark kritik från flera fackliga organisationer, inklusive Vårdförbundet och Läkarförbundet, som menar att lagen hotar både folkhälsan och tilliten mellan vårdpersonal och patienter.

Inom vården är förtroendet mellan patient och vårdgivare avgörande. Om patienter känner rädsla för att bli rapporterade av sjukvårdspersonalen kan det leda till att de avstår från att söka nödvändig vård. Detta är särskilt allvarligt för papperslösa, som redan lever i en utsatt situation och ofta har svårt att få tillgång till vård. Kritiker menar att förslaget riskerar att skapa ett parallellsamhälle där papperslösa tvingas undvika all kontakt med vården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för folkhälsan.

Från Socialdemokraternas sida ser vi denna lag som ett direkt hot mot vårdens grundprinciper. Alla människor, oavsett juridisk status, har rätt till vård, och vi kan inte acceptera att vårdpersonal tvingas välja mellan sin yrkesetik och en angiveriplikt. Vi menar att detta förslag underminerar både rättigheten till vård och det förtroende som är nödvändigt för att vårdsystemet ska fungera. I slutändan riskerar denna lag att leda till större hälsoklyftor i samhället, där de mest utsatta får det ännu svårare att få den vård de behöver.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att informationsplikten inte leder till att patienter avstår från att söka nödvändig vård, och hur bedömer ministern att denna lagstiftning påverkar folkhälsan och tillgången till vård?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:336 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Svar på fråga 2024/25:336 Informationspliktens påverkan på folkhälsan och patienternas rätt till vård

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Svar på fråga 2024/25:336 av Olle Thorell (S)
Informationspliktens påverkan på folkhälsan och patienternas rätt till vård

Olle Thorell har frågat socialministern om vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att en eventuell informationsplikt inte leder till att patienter avstår från att söka nödvändig vård, och hur han bedömer att regleringen påverkar folkhälsan och tillgången till vård. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag vill inledningsvis understryka att patientsäkerhet är en mycket viktig fråga för regeringen.

Den pågående Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) har bl.a. i uppdrag att lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att bland annat stärka arbetet med verkställighet av avlägsnandebeslut. I tilläggsdirektiven anges bl.a. att vissa situationer, exempelvis inom sjukvården, kan behöva undantas från informationsplikten för att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda. I utredarens uppdrag ingår därför att bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som ska undantas. De författningsförslag som lämnas ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa, bland annat Europakonventionen och barnkonventionen som båda gäller som svensk lag.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024. Jag kan inte föregå utredningens arbete utan inväntar nu dess förslag och slutsatser.

 

Stockholm den 6 november 2024

 

 

 

Acko Ankarberg Johansson

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.