informationen till offer för brott
Skriftlig fråga 1998/99:805 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-07-20
- Anmäld
- 1999-07-27
- Besvarad
- 1999-08-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 juli
Enligt uppgift har antalet ansökningar till Brottsoffermyndigheten ökat med 25 % under det första kvartalet 1999. Siffrorna tyder på att den förbättrade information som domstolarna ger till brottsoffren börjar ge effekt.
Samtidigt ökar antalet brott som aldrig leder till åtal och straff. Alltfler utredningar läggs helt enkelt ned. För brottsoffren innebär en nedlagd utredning ofta en dubbel kränkning. Först själva brottet i sig och sedan det faktum att rättssystemet inte mäktar uppehålla den rättstrygghet som brottsoffret tycker sig ha rätt att kräva.
Till yttermera visso finns det heller ingen skyldighet för exempelvis polismyndigheten att informera brottsoffret om möjligheten att ansöka hos Brottsoffermyndigheten om kränkningsersättning. Detta är en stor brist som snarast borde åtgärdas för att alla brottsoffer skall kunna behandlas med samma respekt.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att informationen till offer för brott som ej leder till åtal eller dom skall bli bättre?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:805 besvarad av Justitieminister Laila Freivalds
- Justitieminister Laila Freivalds
den 18 augusti
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att informationen till offer för brott som inte leder till åtal eller dom skall bli bättre.
Den som har blivit utsatt för brott har under vissa förutsättningar rätt till ersättning av staten i form av brottsskadeersättning. Det är Brottsoffermyndigheten som beslutar om sådan ersättning. Brottsoffermyndigheten fyller också en viktig funktion när det gäller att sprida information i frågor som rör brottsoffer. Myndigheten tillhandahåller en mängd skriftlig information och en omfattande telefonservice. Exempelvis har åtgärder nyligen vidtagits för att förbättra informationen i samband med att dom meddelas. Som Anita Sidén framhåller tyder ett ökat antal ansökningar om brottsskadeersättning på att insatserna har gett effekt.
Polismyndigheten är ofta den första och i vissa fall den enda myndigheten som ett brottsoffer kommer i kontakt med. Polismyndigheten har enligt förundersökningskungörelsen en skyldighet att om möjligt underrätta den som har blivit utsatt för brott om möjligheterna att få ersättning enligt brottsskadelagen. Situationen för olika brottsoffer skiljer sig mycket åt och det är därför upp till polisen att göra de närmare avvägningarna om vilken information som skall lämnas och hur det skall ske i varje enskilt fall. Många gånger är skriftlig information att föredra för att brottsoffret då kan ta del av informationen i lugn och ro vid ett senare tillfälle. På varje polisstation skall därför Brottsoffermyndighetens och Rikspolisstyrelsens informationsbroschyrer till brottsoffer finnas tillgängliga.
Rikspolisstyrelsen har nyligen genomfört en inspektion av handläggningen av brottsofferfrågor hos de olika polismyndigheterna. Som ett särskilt led i inspektionen ingick studier av hur polismyndigheterna uppfyller sin informationsskyldighet. Detta har lett fram till utarbetandet av en brottsofferhandbok som kommer att färdigställas under hösten. Handboken kommer att innehålla både fakta och praktiska anvisningar för polisens hantering av brottsofferfrågor. Den är tänkt att distribueras till polismyndigheterna och att användas i undervisningen på Polishögskolan.
Det är en angelägen samhällsuppgift att på olika sätt underlätta för dem som har blivit drabbade av brott. Att de som har rätt till brottsskadeersättning också skall få sådan ersättning är en självklar utgångspunkt. Brottsofferutredningen, vars betänkande för närvarande bereds inom Regeringskansliet, har sett över bl.a. frågan om polisens och åklagarens skyldighet att informera brottsoffer om möjligheterna till hjälp i olika avseenden. Utredningens bedömning är att de nuvarande bestämmelserna, tillämpade på rätt sätt, är tillräckliga för att målsäganden skall få den information han eller hon behöver. Utredningen betonar dock vikten av att Rikspolisstyrelsen vid sina inspektioner uppmärksammar hur polismyndigheterna sköter sin informationsskyldighet. Jag delar utredningens uppfattning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.