Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

information till skolan om elevers brott

Skriftlig fråga 2004/05:1156 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2005-03-04
Anmäld
2005-03-08
Besvarad
2005-03-11
Svar anmält
2005-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 mars

Fråga 2004/05:1156

 av Sten Tolgfors (m) till justitieminister Thomas Bodström om information till skolan om elevers brott

Skolledarnas ordförande Hans Persson begär att sekretesslagen och reglerna för tystnadsplikt ska ändras så att skolan informeras när elever döms för brott.

Ungdomsbrottslighet berör också skolan. De personer som begår brott som unga och deltar i organiserad ungdomsbrottslighet går ofta fortfarande i skolan. Ibland begår de brott också i skolan. Att skydda elever mot försäljning av droger, hot och våld måste vara en högt prioriterad uppgift för staten.

Kriminalvården och socialtjänsten får inte informera skolan när en elev begår brottsliga gärningar, ens när dessa gärningar är mycket grova och påvisar ett beteende som kan innebära fara för andra. Exempel på brott som skolan skulle behöva få kännedom om för att kunna möta berörda elever på rätt sätt och för att kunna säkerställa andra elevers och anställdas trygghet är misshandel, rån och narkotikabrott.

Eftersom domstolarnas domar är offentliga är det svårt att se att integritetsskäl skulle tala emot att skolan informeras. Av praktiska skäl är det dock omöjligt för skolledningar att följa alla de domar som avkunnas för att se om elever berörs.

Vad avser justitieministern att göra för att ändra den berörda lagstiftningen så att skolan ska kunna informeras när elever döms för brott?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1156 besvarad av Thomas Bodström

den 11 mars

Svar på frågorna 2004/05:1085 om kriminella ungdomar i skolan och 1156 om information till skolan om elevers brott

Justitieminister Thomas Bodström

Johan Pehrson har frågat mig om jag vill ändra sekretesslagstiftningen så att skolledningen i större utsträckning kan få tillgång till information om kriminellt belastade elever. Vidare har Sten Tolgfors frågat mig vad jag avser att göra för att ändra berörd lagstiftning så att skolan ska kunna informeras när elever döms för brott. Jag har valt att besvara dessa frågor gemensamt.

En av de huvudprinciper som ligger till grund för sekretessregleringen är att sekretessintresset aldrig ensamt får bli utslagsgivande för om en uppgift ska vara hemlig eller inte. Sekretessintresset måste alltid vägas mot intresset av insyn i olika verksamheter. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt med stor öppenhet hos domstolarna. Därför finns det regler som medför att uppgifter som omfattas av sekretess hos andra myndigheter i många fall blir offentliga hos domstolarna.

Sekretess hos en myndighet gäller som huvudregel, inte bara i förhållande till allmänheten utan även i förhållande till andra myndigheter. Riksdag och regering kan meddela föreskrifter om undantag från denna huvudregel, men sådana föreskrifter måste föregås av en avvägning mellan den mottagande myndighetens behov av uppgiften och den enskildes integritet.

Det är riktigt att uppgifter om domar omfattas av sekretess när de förekommer till exempel i belastningsregistret eller hos socialtjänsten. Den så kallade förundersökningssekretessen hos polis- och åklagarmyndigheter upphör dock som huvudregel att gälla för uppgifter som lämnas till domstol i samband med att åtal väcks. Vidare är domar som huvudregel offentliga hos domstolarna. Inom Kriminalvården gäller visserligen sekretess för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden men däremot inte för beslut i kriminalvårdsärenden. Beslut om anstaltsplacering är således offentliga inom kriminalvården.

Det är självklart viktigt att elever och personal kan känna sig trygga i skolan. Jag ställer mig dock frågande till om det är genom ändringar i sekretesslagstiftningen som vi åstadkommer en större trygghet i våra skolor. Genom ett gemensamt förebyggande arbete kan samhällets aktörer hjälpas åt att hindra att brott begås och att ungdomar faller in i kriminella riskbeteenden. Inom ramen för den lagstiftning vi har i dag bör myndigheterna ständigt utveckla och fördjupa samarbetet på det här området. Jag vill särskilt betona vikten av att det finns ett nära samarbete mellan skolan och de sociala myndigheterna kring elever som har problem.

Ett flertal satsningar har gjorts de senaste åren för att öka polisens närvaro i skolorna och därigenom förbättra det förebyggande arbetet med unga. Som ett exempel kan nämnas att Polismyndigheten i Stockholms län har beslutat att varje grundskola ska ha en kontaktperson inom polisen. Genom främst kartläggning och samverkan har mer än hälften av polismyndigheterna arbetat för att identifiera ungdomar i riskzonen under 2004. Den information som har erhållits har använts för att informera skolor, sociala myndigheter och föräldrar. Genom detta arbetssätt blir det möjligt att fånga upp ungdomar med problem och därigenom hindra en ogynnsam utveckling.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.