Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

information om euro

Skriftlig fråga 2001/02:165 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-06
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 november

Fråga 2001/02:165

 av Margareta Cederfelt (m) till näringsminister Björn Rosengren om information om euro

Från årsskiftet övergår flera av EU:s medlemsländer från nationell valuta till euro.

Sverige är ännu ej med i EMU och behåller därför kronan som valuta. Övriga Europas skifte av valuta påverkar ändå Sverige, framför allt påverkas de företag som har export- och importverksamhet. Många mindre och medelstora företag har erhållit liten eller ingen information om vad övergången till euro innebär. Detta kan innebära svårigheter för verksamhetsplanering och affärsutveckling vilket kan få negativa effekter för företagen.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till näringsministern:

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att små och medelstora företag ska ha tillgång till information om euron i god tid inför dess genomförande?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:165 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 14 november

Svar på fråga 2001/02:165 om information om euro

Finansminister Bosse Ringholm

Margareta Cederfelt har frågat näringsministern om vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att små och medelstora företag ska ha tillgång till information om euron. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag instämmer i att det finns ett behov av information kring euron i Sverige. Det är också anledningen till att regeringen redan 1998 startade en informationsinsats om euron, inom ramen för Regeringskansliets euroinformation.

Det huvudsakliga syftet med verksamheten är att informera svenska hushåll och företag om de praktiska konsekvenserna av att euron införs i tolv EU-länder. Under den första tiden var informationen främst inriktad på konsekvenserna av valutaunionens start den 1 januari 1999. Senare har verksamheten framför allt varit inriktad på att ge information till de små och medelstora företag som direkt berörs av euron.

De kanaler som används är:

  • Tryckt informationsmaterial, dels material riktat till företag, dels material anpassat för hushåll. Sedan starten har sammanlagt över 930 000 exemplar av olika faktablad och broschyrer distribuerats.
  • Webbplats med information kring praktiska eurofrågor riktad till företag, allmänhet och skolor, inklusive en fråge- och svarsfunktion. Webbplatsen har haft över 1 000 besökare per vecka under de första åren och den har även fått internationell uppmärksamhet.
  • Nätverk, där bl.a. NUTEK/EIC bedriver en mötes- och seminarieverksamhet om euron för svenska företag.
  • Telefonservice, där praktiska eurofrågor besvaras muntligt eller skriftligt.
  • Annonskampanjer.

Verksamheten i Regeringskansliets euroinformation finansieras ur statsbudgeten med 15 miljoner kronor under perioden 1999@2001. Ett särskilt samarbetsavtal med Europeiska kommissionen och Europaparlamentet är upprättat där kommissionen bidrar med lika mycket medel. Sammanlagt disponerar alltså euroinformationen 10 miljoner kronor per år under den angivna tidsperioden.

De senaste veckorna har efterfrågan från små och medelstora företag på information om euron ökat markant och intresset kommer sannolikt fortsätta att öka i samband med årsskiftet. Regeringskansliets euroinformation har planerat sin verksamhet för att kunna möta en sådan ökad efterfrågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.