information om barnmigrän
Skriftlig fråga 2001/02:1381 av Pethrus Engström, Désirée (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-26
- Besvarad
- 2002-07-04
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 juni
Fråga 2001/02:1381
av Désirée Pethrus Engström (kd) till socialminister Lars Engqvist om information om barnmigränMigrän är en folksjukdom. Barn och ungdomar med migrän är en grupp som lätt hamnar i skymundan. Huvudvärk är, enligt forskare, ett av de vanligaste hälsoproblemen gällande barn och tonåringar i dag. De forskningsrapporter som finns visar att av skolbarn i åldern 7@15 år har ca 26 % huvudvärk någon gång varje vecka. Ca 5 % lider av den svårare formen, migrän. Detta innebär att det finns flera barn och ungdomar med svåra besvär på varje skola.
Många barn med migrän har svårt att få förståelse för sin sjukdom och lider i det tysta. I skolan riskerar de att bli missförstådda eller mobbade på grund av sin återkommande huvudvärk, då de måste avbryta skoldagen för att gå hem och lägga sig. Även lärare anklagar barnen för att skolka. Det finns insatser att göra i skolan avseende ventilation, belysning och användandet av avslappningsövningar.
Det är dags att samhället tar ansvar för dessa barn som av Handikappombudsmannen kallas "barn med dolda funktionshinder". Viktigast är att allmänheten och i synnerhet skolpersonal får relevant information om dessa barns situation och hur man kan förebygga besvären.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vad avser socialministern att göra för att öka kunskapen om barn med migrän bland anställda i skolorna?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1381 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 4 juli
Svar på fråga 2001/02:1381 om information om barnmigrän
Utbildningsminister Thomas Östros
Désirée Pethrus Engström har frågat vad socialministern avser att göra för att öka kunskapen om barn med migrän bland de anställda i skolorna. Eftersom detta är mitt ansvarsområde har frågan överlämnats till mig för besvarande.
Det är utomordentligt viktigt att situationen för alla elever och i synnerhet för elever med olika slag av svårigheter kontinuerligt förbättras. Det är skolans ansvar att ordna bra undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Det gäller generellt och omfattar då också barn med s.k. dolda funktionshinder, t.ex. barn med migrän. De elever som är i behov av särskilt stöd har enligt skollagen och grundskoleförordningen rätt att få det. De professionella i skolan ska kunna bedöma vilka behov eleverna har och utifrån dessa behov upprätta ett åtgärdsprogram. Det är också vanligt att dessa elever får en individuell utvecklingsplan.
Regeringen har vidtagit åtskilliga åtgärder för att förbättra situationen för elever som är i behov av särskilt stöd och att öka skolpersonalens kunskaper på detta område. Bl.a. har medel avsatts för angelägen kompetensutveckling av lärare inom det specialpedagogiska området och kommunerna har genom det särskilda statsbidraget för personalförstärkningar fått möjlighet att anställa fler vuxna i skolan.
Den nya lärarutbildningen som startade hösten 2001 är viktig i detta sammanhang. Den nya lärarutbildningen betonar mer än tidigare vikten av att alla lärare har kunskaper inom det specialpedagogiska området och kan identifiera de mest vanligt förekommande problemsituationerna där det kan vara aktuellt med särskilt stöd och hjälp. Det sker bl.a. genom att en del av det allmänna utbildningsområdet i lärarutbildningen omfattar generella och för alla lärare grundläggande specialpedagogiska kunskaper. Vidare finns specialpedagogiska inriktningar och specialiseringar i lärarutbildningen samt fullständig specialpedagogexamen.
Sedan den 1 juli 2001 finns dessutom den nya myndigheten Specialpedagogiska institutet, som har i uppgift och har särskild kompetens att ge råd och stöd i specialpedagogiska frågor.
Jag vill också hänvisa till propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14, 2001/02:UbU6, rskr.2001/02:183) som behandlades av riksdagen i våras. Regeringen betonar där hur viktigt det är att skolans samlade kompetens hos både lärare och elevhälsans personal utnyttjas för att identifiera problem och vidta åtgärder för att skapa en så god lärande miljö som möjligt för eleverna. Skolans elevhälsoarbete handlar om att främja hälsa hos alla elever men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Skolans medicinska kompetens finns framför allt hos skolläkare och skolsköterska och det bör vara naturligt att skolans övriga personal samarbetar med dessa i denna typ av frågor.
Regeringen aviserar i den nämnda propositionen sin avsikt att ta initiativ till en översyn av arbetsmiljölagen ur ett elevperspektiv i syfte att förtydliga elevernas inflytande över sin arbetsmiljö i skolan. Statens skolverk har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsmiljöverket meddela föreskrifter om elevombudens utbildning och medverkan i arbetsmiljöarbetet. Förhoppningsvis kan detta positivt påverka elevernas fysiska arbetsmiljö som frågeställaren också aktualiserar.
Statens skolverk har i uppdrag att i sitt utvecklingsarbete och stöd till kommunerna stimulera samverkan och samsyn inom elevhälsoområdet mellan olika personalgrupper i skolan utifrån synen att skolan i sin helhet utgör elevernas miljö för lärande och utveckling.
Jag anser sammanfattningsvis att det stöd i skolutvecklingsarbetet som Statens skolverk ger kommunerna, omfattande insatser för kompetensutveckling av lärare i specialpedagogik och de implementeringsinsatser som nu förbereds som en följd av propositionen Hälsa, lärande och trygghet kan svara mot informationsbehovet i den aktuella frågan.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.