Införandet av en kortare utbildning i gymnasieskolan
Skriftlig fråga 2012/13:17 av Amin, Jabar (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-09-28
- Inlämnad
- 2012-09-28
- Besvarad
- 2012-10-03
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2012-10-04
- Svar anmält
- 2012-10-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 september
Fråga
2012/13:17 Införandet av en kortare utbildning i gymnasieskolan
av Jabar Amin (MP)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
”Korta program på gymnasiet redan nästa år” var rubriken på en nyhetsartikel i Dagens Nyheter den 16 september 2012. I artikeln stod det bland annat: ”Om utbildningsminister Jan Björklund får som han vill kommer det att finnas kortare gymnasieutbildningar redan nästa höst.” Utöver det uttrycktes tydligt att ministern menar att den nya gymnasieskola som infördes 1 juli 2011 inte är tillräcklig, utan detta nya grepp med ettåriga gymnasieutbildningar behövs.
Därmed har utbildningsministern gett sken av att det kommer att finnas ett- till tvååriga gymnasieutbildningar och att dessa ska finnas i budgetpropositionen.
När budgeten presenterades uttryckte bland annat utbildningsutskottets ordförande Tomas Tobé (M) i sociala medier att ”Någon ’ny’ gymnasieutbildning föreslås inte …”. Kristdemokraterna skrev: ”Det som Björklund har gjort utspel om finns inte.” Från departementet framfördes att det fanns med i budgeten under rubriken Yrkesintroduktion.
I budgeten finns en satsning på det som i den nya gymnasieskolan kallas yrkesintroduktion, vilket är en utbildning som efter ett till två år möjliggör att börja på ett yrkesprogram på gymnasiet. Denna möjlighet finns redan och beskrivs i 17 kap. 3 och 6 §§ skollagen. Det bör således inte vara det som utbildningsministern refererar till i Dagens nyheter den 16 september.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern om budgeten innebär ett nytt ett- till tvåårigt gymnasieprogram, eller om det bara handlar om en ökning av resurser till det som redan anges i 17 kap. 3 och 6 §§ skollagen.
Svar på skriftlig fråga 2012/13:17 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2012/13:17 Införandet av en kortare utbildning i gymnasieskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Jabar Amin har frågat mig om de förslag som lämnas i budgetpropositionen för 2013 innebär ett nytt ett- till tvåårigt gymnasieprogram, eller om det handlar om en tillökning av resurser av det som anges i 17 kap. 3 och 6 §§ skollagen.
Tolv procent av dem som går ut grundskolan blir inte behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. En del av dessa har förutsättningar att komplettera så att de blir behöriga till och fullföljer ett nationellt program. En annan grupp elever av de obehöriga har så bristande kunskaper och studieförutsättningar att de under hela sin gymnasietid behöver det stöd som introduktionsprogrammen ger. Trots alla insatser är det också en viss grupp elever som varje år avbryter sina studier. För att öka möjligheterna för dessa elever behövs både högre kvalitet på det stöd som ges och bättre möjligheter för huvudmännen för att utveckla detta.
Yrkesintroduktionen infördes förra året som en del av den nya gymnasieskolan. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2013 att Skolverket ska ges i uppdrag att utveckla yrkesintroduktion av varierande längd som förbereder för konkreta arbetsuppgifter på arbetsmarknaden. Regeringen har inte föreslagit något nytt kortare nationellt program.
Möjligheten att gå yrkesintroduktion ska fortsatt gälla elever som är obehöriga till ett nationellt yrkesprogram. Om huvudmannen bedömer att det finns synnerliga skäl får även andra elever tas emot. Av 17 kap. 3 § skollagen framgår att syftet med yrkesintroduktion är att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram.
Regeringen anser att det är angeläget att den utbildning som ges inom ramen för yrkesintroduktion håller en hög kvalitet och utformas flexibelt i enlighet med elevernas förutsättningar och behov för att underlätta ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden.
En del elever kommer efter en relativt kort tid i yrkesintroduktionen att uppnå behörighet till ett nationellt program och kan då i mån av plats tas in på ett sådant, alternativt söka till utbildningen inför nästkommande läsår. Elever kan alltså inom yrkesintroduktionen, parallellt med att påbörja en yrkesinriktad utbildning, skaffa de betyg som behövs för att bli behöriga till ett yrkesprogram. Det kan röra sig om elever som av olika anledningar valde att inte gå preparandutbildningen, elever som inte uppfyllde förkunskapskraven för eller blev antagna till ett programinriktat individuellt val och vilkas resultat befann sig nära kraven för behörighet till ett nationellt program.
Andra elever kommer att ha sådana bristfälliga kunskaper från grundskolan och sådana särskilda behov att det sannolikt är mest lämpligt att de via yrkesintroduktionen ges en yrkesinriktad utbildning av varierande längd som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden.
Som framgår av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013 avser regeringen att erbjuda huvudmännen stimulansmedel för att utveckla kvaliteten i yrkesintroduktionen och ge Skolverket i uppdrag att utveckla yrkesintroduktion av varierande längd som förbereder för konkreta arbetsuppgifter på arbetsmarknaden. I uppdraget bör det bland annat ingå att utveckla stöd för dokumentation av yrkeskunskaper.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.