införande av sanktionslagstiftning
Skriftlig fråga 1998/99:628 av vice talman Eva Zetterberg, andre (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-05-17
- Anmäld
- 1999-05-25
- Besvarad
- 1999-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 maj
I mars 1999 lämnade Handikappombudsmannen sin femte rapport till regeringen. Rapporten pekar på många av de problem som människor med funktionshinder möter i vårt samhälle på grund av sitt funktionshinder. Vissa problem, som exempelvis diskriminering i arbetslivet, har av regering och riksdag åtgärdats genom antagandet av den nya lagen. Det är välkommet att detta följs upp med en utredning om diskriminering i näringsverksamhet. Men Handikappombudsmannen pekar också på behovet av sanktionslagstiftning mot kommuner som trotsar lagen - och där finns många exempel.
Avser regeringen att med anledning av Handikappombudsmannens rapport vidta någon åtgärd för att exempelvis införa sanktionslagstiftning mot kommuner, där domslut om olika former av stödinsatser till människor med funktionsnedsättningar inte verkställts?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:628 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 2 juni
Eva Zetterberg har frågat om regeringen med anledning av Handikappombudsmannens femte rapport är beredd att vidta någon åtgärd för att exempelvis införa sanktionslagstiftning mot kommuner, där domslut om olika former av stödinsatser till människor med funktionshinder inte verkställs.
Jag delar både Handikappombudsmannens och Eva Zetterbergs uppfattning att domstolstrots är oacceptabelt. Det är självklart att kommuner och landsting måste följa de lagar som gäller. Under de senaste tio åren har frågan behandlats av flera utredningar och olika förslag till lösningar har diskuterats för att komma till rätta med problemet. Hittills har det emellertid varit svårt att hitta en tillfredsställande lösning.
Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder presenterar i sitt slutbetänkande Lindqvists nia - nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder (SOU 1999:21) ett förslag att komma till rätta med domstolstrotset.
Förslaget innebär bl.a. att lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bör kompletteras med bestämmelser om att en länsstyrelse får förelägga en kommun att verkställa en dom om rätt till insatser enligt 7 och 9 §§ LSS. I föreläggandet får vite utsättas. På motsvarande sätt föreslås att socialtjänstlagen (1980:620) bör kompletteras med en bestämmelse om att en länsstyrelse får förelägga en kommun att verkställa en dom om rätt till bistånd enligt 6 §. Också här föreslås att vite får utsättas.
Utredningens förslag innebär också att länsstyrelserna skall kunna förelägga en kommun eller ett landsting att bygga upp en service som gör det möjligt att i rimlig tid verkställa domar som ger enskilda rätt till en viss insats. Utredningens slutbetänkande remissbehandlas för närvarande. Jag är därför i dagsläget inte beredd att ta ställning till förslaget utan återkommer i samband med att regeringen behandlar förslaget under hösten.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.