införande av en arkitekturens dag
Skriftlig fråga 1998/99:687 av L Bjälkebring, Charlotta (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-01
- Besvarad
- 1999-06-09
- Anmäld
- 1999-06-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Människor i hela landet, i städerna men också på landsbygden, rör sig dagligen bland vackra, funktionella, ofta snillrikt ritade och utförda byggnader från skilda epoker. Men väldigt många får aldrig en chans att titta närmare på dessa byggnader, se deras insida och lära sig något om deras historia. I Stockholm gav kulturhuvudstadsåret ett antal tillfällen till sådana inblickar och upplevelser, men annars finns ingen organiserad möjlighet till sådana arkitekturstudier för vanligt folk, i alla fall inte i någon större omfattning och inte som en regelbundet återkommande, samlad satsning över landet.
den 1 juni
Min önskan vore att man kunde inrätta en arkitekturens dag, då offentliga byggnader av alla slag (och med något slags arkitektoniskt värde) öppnas för allmänheten och arkitektur-/kulturhistoriska visningar anordnas. Privata ägare av intressanta byggnader kan då uppmanas och inspireras att följa det offentligas exempel. Jag menar att detta vore en lämplig uppföljning av kulturåret 1999, en satsning som ju var avsedd att skapa avtryck inte bara under själva året 1999 utan också att fortlöpande kulturellt berika människor i hela landet.
Min fråga till kulturministern blir därför:
Avser regeringen att ta något initiativ för att införa en årligen återkommande arkitekturens dag i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:687 besvarad av Kulturminister Marita Ulvskog
- Kulturminister Marita Ulvskog
den 9 juni
Charlotta L Bjälkebring har frågat mig om regeringen avser ta något initiativ för att införa en årligen återkommande arkitekturens dag i Sverige.
Det är nu drygt ett år sedan riksdagen antog regeringens förslag till handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Åtgärderna i handlingsprogrammet har stor bredd och arkitekturpolitiken står högt på dagordningen.
Jag glädjer mig därför över Charlotta L Bjälkebrings initiativ på arkitekturområdet. Det finns redan några arrangemang i Sverige som har många beröringspunkter med frågan och jag skulle vilja inleda med att beskriva några rikstäckande sådana.
Kulturhusens dag arrangeras i höst för elfte året i rad och i närmare 40 europeiska länder. Idén - att under en hel dag låta allmänheten gratis besöka och guidas genom intressanta men kanske okända eller svåråtkomliga kulturminnen - kommer från Europarådet. Tidigare har bl.a. visats industri- och hantverksbyggnader, hus för nöjen och samling, Stadens torg, Parker & trädgårdar samt Försvarsbyggnader genom tiderna. Huvudarrangör är Riksantikvarieämbetet, i samråd med bl.a. länsmuseerna och länsantikvarierna. Under 1998 hade kulturhusens dag temat Stadens torg. Ca 60 000 människor besökte under denna dag 220 torg över hela Sverige.
Söndagen den 12 september är det åter dags. I år är temat Järnvägsmiljöer - byggnader och banor. Riksantikvarieämbetet samarbetar med bl.a. länsstyrelser, kommuner, museer, hembygdsförbund, SJ och Banverket. Arrangemanget bygger också till stor del på frivilliga insatser från föreningar och engagerade privatpersoner.
Stadens dag ordnas varje år sedan 1996 av Stadsmiljörådet. Detta arrangemang är en inbjudan till alla kommuner att under ett gemensamt tema upplåta en dag till att lära känna sin egen stad bättre. Stadsarkitekter och kulturförvaltningar samarbetar och mångfalden i aktiviteterna under stadens dag imponerar. I år genomfördes stadens dag den 29 maj och precis som tidigare år deltog många städer i hela landet. Stadsmiljörådets verksamhet går i sin helhet ut på att uppmärksamma arkitektoniska och andra kvaliteter i våra stadsmiljöer.
Både kulturhusens dag och stadens dag har som målsättning att ge en bred allmänhet tillträde till offentliga och privata byggnader och anläggningar. Våra gemensamma stads- och landskapsrum behöver uppmärksammas och diskuteras. Det ger dessa dagar goda tillfällen till.
Regeringen har i propositionen Utveckling och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet (prop. 1995/96:165) tagit ett viktigt initiativ i den riktning som Charlotta L Bjälkebring föreslår. Där aviseras nämligen ett Arkitekturår 2001. Då kommer en kraftfull satsning på att öka kunskapen och bredda diskussionen om vår offentliga miljö att genomföras. Arkitekturmuseet har fått särskilda medel under tre år för att genomföra denna kampanj. Under 2001 kommer vi alltså att få ett helt år av dagar då arkitekturfrågorna står i fokus. Vilka resultat detta kommer att få i form av t.ex. årlig uppföljning finns säkert anledning att återkomma till.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.