Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

industrirelaterad forskning

Skriftlig fråga 2000/01:871 av Falkmer, Karin (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-13
Anmäld
2001-03-20
Besvarad
2001-03-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 mars

Fråga 2000/01:871

 av Karin Falkmer (m) till näringsminister Björn Rosengren om industrirelaterad forskning

För att tillförsäkra det svenska näringslivet fortsatt konkurrenskraft i en global miljö krävs det att den industriella forskningen kan bedrivas långsiktigt och i tillräcklig omfattning.

När det gäller de delar av tidigare NUTEK som omfattat forskningsaktiviteter skulle enligt regering och riksdag övergången till Vinnova ske med oförändrade medelsanslag. Det visar sig nu att Vinnovas budget i stället har bantats och att stora delar av den tillämpade forskningen vid institut, högskolor och universitet kommer att sakna finansiering.

Samtidigt har Stiftelsen för Strategisk Forskning ålagts att fördela sina pengar över en längre tidsperiod än från början planerat. Anslagen per år har minskat. Redan startade och väl fungerande forskningsprogram måste avbrytas eller omstruktureras.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att se till att den industrirelaterade forskningen får det långsiktiga stöd som behövs för att svenskt näringsliv även i framtiden ska kunna utveckla kompetens och vara internationellt konkurrenskraftigt?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:871 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 21 mars

Svar på fråga 2000/01:871 om industrirelaterad forskning

Utbildningsminister Thomas Östros

Karin Falkmer har frågat Björn Rosengren vilka åtgärder ministern kommer att vidta för att se till att den industrirelaterade forskningen får det långsiktiga stöd som behövs för att svenskt näringsliv även i framtiden ska kunna utveckla kompetens och vara internationellt konkurrenskraftigt.

Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig först konstatera att inga neddragningar har skett på de medel som Verket för innovationssystem, Vinnova, har till sitt förfogande för forskning och utveckling. De påståenden som förekommer om detta saknar grund.

Myndigheten har drygt 1 miljard kronor varav ca 10 % i förvaltningsmedel, att satsa på forskning och utveckling under innevarande år. Några minskningar vad beträffar den industrirelaterade forskningen är inte aktuella.

När det specifikt gäller industriforskningsinstituten har ledningen för Vinnova förklarat att den avser att hålla insatserna på ungefär samma nivå som tidigare år. Jag kommer självfallet att mycket noga följa detta (Jag avser även att föreslå regeringen åtgärder om detta inte skulle genomföras).

Vinnova har i uppgift att se hur de svenska satsningarna på behovsmotiverad forskning bäst sker med de medel som står till myndighetens disposition. Som alla vet är dock uppbindningarna från förra året stora vad gäller åtaganden från de tre myndigheterna, RALF - Rådet för arbetslivsforskning, KFB - Kommunikationsforskningsberedningen och de teknikfinansierande delarna av NUTEK, som Vinnova utgör. Myndigheten behöver därför se över hur man bäst använder medel som inte är uppbundna den närmaste framtiden.

Samtal har därför redan nu inletts med bl.a. industriforskningsinstituten för att se hur tillgängliga medel bäst fördelas i framtiden.

Vad avser de satsningar som görs av de forskningsfinansierande stiftelserna så är det frågor som stiftelserna själva beslutar om.

Det är viktigt att den behovsmotiverade forskningen liksom all annan forskning i Sverige genomförs så att staten och näringslivet får största möjliga effekt på insatta resurser. Regeringen kommer i höst att ge sin syn på hur principerna för innovationssystemet bör utvecklas och konkretiseras och hur resurserna samt finansiering i stort bör fördelas inom ramen för detta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.