Industrins framtid i Västmanland
Skriftlig fråga 2024/25:249 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-19
- Överlämnad
- 2024-10-21
- Anmäld
- 2024-10-22
- Svarsdatum
- 2024-10-30
- Besvarad
- 2024-10-30
- Sista svarsdatum
- 2024-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Det är tydligt att Sveriges framtida energiförsörjning är beroende av en mångfald av energikällor för att trygga eltillgången och säkerställa stabila elpriser. Vindkraft, särskilt havsbaserad sådan, har potential att snabbt bidra med betydande mängder förnybar energi, vilket är avgörande både för klimatomställningen och för att stärka konkurrenskraften i det svenska näringslivet. I detta sammanhang är regeringens besked om att stoppa projektet vid Kriegers flak, genom att neka statlig finansiering av anslutningskablar, djupt oroande.
Som riksdagsledamot från Västmanland, det mest exportberoende länet i landet, ser jag hur avgörande en robust elförsörjning är för den gröna omställningen av industrin. Stora industrisatsningar inom den gröna omställningen och miljöteknik, som är centrala för länet och Sveriges framtida välstånd, riskerar att hämmas om vi inte snabbt utökar vår elproduktion och infrastruktur. Det är bråttom om vi ska kunna hänga med i den gröna industriella omställningen och säkerställa att Västmanland och Sverige blir konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Bara så kan vi trygga vårt välstånd och vår välfärd i förlängningen.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen beviljade tillstånd för svensk utbyggnad av vindkraft vid Kriegers flak år 2022, en satsning som skulle leverera 2,7 terawattimmar el per år, motsvarande behovet för en halv miljon hushåll. Detta är särskilt betydelsefullt för södra Sverige där elpriserna redan är höga och där ett tillkommande elunderskott riskerar att leda till ytterligare prishöjningar, vilket skulle slå hårt mot både konsumenter och näringsliv i regionen. Enligt Sydsvenska handelskammaren kan bristen på ny elproduktion och överföringskapacitet leda till uppemot 200 000 färre jobb till 2030, ett scenario som regeringen borde ta på stort allvar.
Regeringen har dock genom sitt samarbete med Sverigedemokraterna infört restriktioner för havsbaserad vindkraft. De aktuella skrivningarna i Tidöavtalet, där det fastslås att elnätskollektivet inte ska subventionera anslutningar till havsbaserad vindkraft, förhindrar en hållbar och strategiskt viktig utveckling av förnybar energi i landet. Beskedet att staten inte kommer att finansiera anslutningskostnaderna har tvingat Vattenfall att lägga projektet vid Kriegers flak på is, vilket ytterligare försvårar en nödvändig utbyggnad.
Att regeringen talar om teknikneutralitet samtidigt som man effektivt omöjliggör en väl förberedd och kostnadsberäknad utbyggnad av vindkraft är inget annat än hyckleri. Sverigedemokraterna och regeringspartierna är väl medvetna om att dessa skrivningar skadar svenska intressen, särskilt i södra Sverige där energibehovet är stort och elpriserna pressar hushåll och företag.
Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vad avser ministern att göra inom ramen för sin tjänsteutövning för att revidera dessa skrivningar i Tidöavtalet och säkerställa att projekt som Kriegers flak kan genomföras för att trygga energiförsörjningen och industrins utveckling, både i Sverige och i industriregioner som Västmanland?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:249 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:249 Industrins framtid i Västmanland
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:249 av Olle Thorell (S)
Industrins framtid i Västmanland
Olle Thorell har frågat mig vad jag avser att göra inom ramen för min tjänsteutövning för att revidera skrivningar i Tidöavtalet avseende havsbaserad vindkraft och säkerställa att projekt som Kriegers flak kan genomföras för att trygga energiförsörjningen och industrins utveckling, både i Sverige och i industriregioner som Västmanland.
Regeringen har under sina första två år vid makten godkänt två ansökningar om havsbaserade vindkraftparker, Galene och Kattegatt Syd. Dessa vindkraftsparker ligger drygt två mil väster om Varberg respektive Falkenberg på västkusten. Båda vindkraftparkerna planeras att anslutas till elprisområde SE3. De tidigare regeringar som leddes av Socialdemokraterna godkände under åtta år en enda ansökan om havsbaserad vindkraft.
Den tidigare instruktionen för Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) att bygga ut transmissionsnätet till havs även när det inte var samhällsekonomiskt lönsamt infördes den 1 januari 2022 och togs bort den 1 oktober 2023, utan att ha lett till någon ny anslutningspunkt. Till grund för beslutet om att Svenska kraftnät inte ska betala för anslutningen till havsbaserad vindkraft ligger principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar, vilket är förutsättningarna för all annan elproduktion. Svenska kraftnät ska enligt sin instruktion bygga ut transmissionsnätet baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Om Svenska kraftnät bedömer att transmissionsnät i havet är samhällsekonomiskt motiverat i någon utsträckning finns det ingenting som hindrar en sådan utbyggnad.
Regeringen har vidtagit flertalet åtgärder för att komma till rätta med effektbristen och stärka energiförsörjningen i hela landet samt säkra en ökad utbyggnad av fossilfri elproduktion. Regeringen arbetar med att ta fram ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. Det första steget var förslaget i budgetpropositionen för 2025 om att inrätta ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Därutöver avser regeringen att gå vidare med förslag som presenterades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft.
Regeringen har även föreslagit att länsstyrelserna ska tilldelas ytterligare medel för att bereda ärenden om havsbaserad vindkraft med 15 miljoner kronor för 2025. Vidare har regeringen gett Utredningen om havsbaserad vindkraft (KN2023:01) i uppdrag att återkomma med en ny modell för tillståndsgivning i syfte att åstadkomma en mer effektiv och ändamålsenlig prövning av havsbaserad vindkraft. Utredningen kommer att redovisa sina förslag i december i år.
Stockholm den 30 oktober 2024
Ebba Busch
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

