Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

individuellt kompetenssparande

Skriftlig fråga 2002/03:519 av Attefall, Stefan (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-02-13
Inlämnad
2003-02-13
Besvarad
2003-02-19
Svar anmält
2003-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 februari

Fråga 2002/03:519

 av Stefan Attefall (kd) till näringsminister Leif Pagrotsky om individuellt kompetenssparande

Våren 2002 överlämnade regeringen till riksdagen en proposition om stimulans för individuellt kompetenssparande (2001/02:175). Systemet avses träda i kraft den 1 juli 2003.

Propositionen föregicks av en utredning som blev klar redan under år 2000. Efter att frågan dragits i långbänk kom så en proposition, dock mycket urvattnad och oprecis. Regeringen uttalade i propositionen att man under hösten 2002 avsåg att återkomma med ett konkret förslag med nödvändiga förändringar av lagstiftningen.

Nu är vi en bra bit in i februari månad och ännu har vi inte sett någon proposition om individuellt kompetenssparande. Det finns inte heller någon proposition aviserad från Näringsdepartementet i propositionsförteckningen för våren 2003.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till näringsminister Leif Pagrotsky:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ett system med individuellt kompetenssparande ska kunna införas den 1 juli, i enlighet med riksdagens beslut?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:519 besvarad av Hans Karlsson

den 19 februari

Svar på fråga 2002/03:519 om individuellt kompetenssparande

Statsrådet Hans Karlsson

Stefan Attefall har frågat näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att ett system med individuellt kompetenssparande införs den 1 juli, i enlighet med riksdagens beslut. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Den riktlinjeproposition som riksdagen tog ställning till den 12 juni 2002 innehöll ett betydande antal öppna frågor. En interdepartemental arbetsgrupp inom Regeringskansliet har fortsatt arbetet med att precisera dessa öppna frågor. Jag ska här kort beröra de mest centrala av dessa.

En första fråga gäller hur systemet ska organiseras. Redan före riksdagsbeslutet om propositionen gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utreda hur systemets olika myndighetsfunktioner @ kontoförvaltning, beslut om kompetenspremie, godkännande av utbildningsanordnare och uppgifter om information och utvärdering @ lämpligen skulle utformas och lämna förslag till detta. En rapport överlämnades till regeringen i augusti 2002 där bland annat sex olika möjliga modeller presenterades utan något förord. Statskontorets bedömning var att ikraftträdandet måste skjutas upp ett år, till åtminstone 1 juli 2004.

Arbetet med organisationsfrågorna har sedan dess fortsatt med att värdera de av Statskontoret skisserade modellerna, lämpligheten av att välja den ena eller den andra befintliga myndigheten, önskvärdheten av en ny myndighet, hur samordning mellan myndigheter ska ske och hur olika beslut ska fattas bland annat med hänsyn till ärendemängd och rättssäkerhet.

Såvitt gäller skattereglerna för systemet remitterades i början av juli 2002 en promemoria med huvudelen av de regler som krävs. Efter remisstidens utgång i början av september 2002 har arbetet fortsatt bland annat med att hantera de frågor som uppkommer när sparare tillfälligt eller permanent flyttar från Sverige.

Ytterligare en öppen fråga i riktlinjepropositionen gällde utformningen av den kompetenspremie i form av en skattereduktion som ska ges när kompetensutveckling sker. I riktlinjepropositionen preciserades ej för vilket slag av kompetensutveckling premie skulle ges. Arbetet med att avgränsa de premieberättigade utbildningarna @ bland annat mot bakgrund av önskemålet att undvika missbruk av systemet @ och att bedöma vilka individer som ska kunna erhålla kompetenspremie har fortsatt med uppmärksamhet på de offentligfinansiella konsekvenserna av olika modeller och på de utbildningspolitiska aspekterna. Vägledande för arbetet har också varit önskvärdheten av att undvika komplikationer både för individer och den eller de myndigheter som ska administrera systemet.

En sista öppen fråga gäller formerna för arbetsgivarnas medverkan i systemet, där ett antal centrala aspekter för fortsatt analys beskrevs redan i riktlinjepropositionen; effekter på sambandet mellan avgifter och förmåner i socialförsäkringssystemet, olika lösningars förenlighet med EG-rätten, hur riskerna för dubbelbeskattning ska undvikas och hur systemet ska utformas så att reglerna inte medger en allmän reduktion av lönekostnaderna utan koppling till kompetensutveckling. Flertalet av dessa aspekter har visat sig aktualisera betydande problem som för sin lösning torde kräva förhållandevis komplexa regler.

Beredningen av bland annat ovan beskrivna frågor är ännu ej avslutad.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.