Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

individuell kunskapsrätt

Skriftlig fråga 2004/05:277 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-04
Anmäld
2004-11-08
Besvarad
2004-11-10
Svar anmält
2004-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 november

Fråga 2004/05:277

 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om individuell kunskapsrätt

Det är dags att syna den socialdemokratiska trekvartsskolan, där mindre än tre fjärdedelar av alla barn når fullständiga betyg och mer än var tionde elev saknar behörighet till gymnasieskolan.

En viss mängd baskunskap är nödvändig för medborgarna att ha för att de ska klara sig bra i livet. Varje barn bör därför ha rätt till den undervisning och den form på undervisning som gör att de kan utvecklas och tillgodogöra sig grundkunskaper utifrån sina egna förutsättningar. Konkret innebär detta rätten till det stöd och den hjälp som krävs för att eleven ska kunna klara skolans kunskapsmål och ta det första trappsteget på livets kunskapstrappa. Utan detta riskerar han eller hon att hamna utanför redan som 16-åring. Det är innehållet i det vi kallar individuell kunskapsrätt. Ett annat sätt att uttrycka det på är att ingen elev ska behöva lämna grundskolan med bristande baskunskaper på grund av bristande individanpassning. Jag noterar att Ibrahim Baylan i medierna accepterat en rad moderata idéer.

När Baylan i Dagens Nyheter svarade på frågan om hur många som om tio år ska gå ut skolan med godkänt betyg i svenska, engelska och matematik, sa han: "Hundra procent. Det är en nödvändighet att alla får den grunden att stå på om vi ska kunna konkurrera internationellt." Om Baylan menar allvar bör han omedelbart acceptera införandet av en kunskapsrätt för elever i en målstyrd skola.

När avser statsrådet att lägga förslag om en individuell kunskapsrätt för landets alla elever?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:277 besvarad av Ibrahim Baylan

den 10 november

Svar på fråga 2004/05:277 om individuell kunskapsrätt

Statsrådet Ibrahim Baylan

Sten Tolgfors har frågat mig när jag avser att lägga förslag om en individuell kunskapsrätt för landets alla elever.

Det är självklart att alla elever ska ges de bästa förutsättningar att nå målen för utbildningen. Ingen elev ska lämna grundskolan eller någon motsvarande skolform med otillräckliga baskunskaper på grund av brister i skolans förmåga att anpassa undervisningen efter individens behov och förutsättningar. Det är också en skyldighet för skolan att ge elever med svårigheter att nå målen det stöd de behöver. Allt detta regleras i skollagen (1985:1100).

Regeringens högt satta målsättning är att alla elever ska nå målen för utbildningen. Av olika skäl gör inte alla detta. För att fler elever ska ges förutsättningar att nå målen har regeringen vidtagit en mängd åtgärder under senare år. Jag har redan i dag i ett annat svar till Sten Tolgfors @ fråga 2004/05:275 om kvalitativ målstyrning av skolan @ redogjort för det huvudsakliga innehållet i regeringens kvalitetsprogram Alla skolor ska vara bra skolor (U/2003/1353/S). Programmet innehåller åtgärder för att förbättra informationen om de enskilda elevernas studieutveckling. Flera av dessa åtgärder har redan vidtagits. Programmet redovisar också regeringens avsikt att införa krav på framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för varje elev i grundskolan och motsvarande skolformer. Det innehåller dessutom åtgärder för att stärka kvalitetsarbetet på skolor och i kommuner samt på nationell nivå.

Regeringen har dessutom gjort flera satsningar på baskunskaper under de senaste åren. Som exempel kan nämnas det så kallade utvecklingsuppdraget till Statens skolverk, senare överfört till Myndigheten för skolutveckling, i vilket det ingick en särskild satsning på basfärdigheter, det vill säga att läsa, skriva och räkna. Myndigheten för skolutveckling har också redovisat uppdraget Språkrum som innebar att stödja och stimulera språkutveckling bland annat med inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan och stärka skolbibliotekens pedagogiska roll. Vidare har Myndigheten för skolutveckling redovisat ett uppdrag att sprida lärande exempel på hur skolor och kommuner kan utveckla system för elevers läsutveckling. Myndigheten har dessutom i uppdrag att arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation i segregerade områden.

Vidare tillsatte regeringen i januari 2003 en Matematikdelegation med uppdrag att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematikämnet samt att utveckla matematikundervisningen. Delegationens redovisade sitt uppdrag den 27 september 2004, Att lyfta matematiken @ intresse, lärande, kompetens (SOU 2004:97). Rapporten kommer att remitteras inom kort. Dessutom har det så kallade NOT-projektet under åren 1993-2003 haft i uppdrag att stimulera elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Skolverket och sedermera Myndigheten för skolutveckling har på regeringens uppdrag ansvarat för projektet. Regeringen ger också ekonomiskt stöd till nationella resurscentrum i matematik, naturvetenskap och teknik, samt stöd till så kallade Science Center.

Alla elever ska få det stöd och den hjälp som behövs för att de ska ges förutsättningar för att nå målen för utbildningen. Som framgår av redovisningen ovan har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Det är min uppfattning att innehållet i de åtgärder som vidtas även i fortsättningen bör stå i fokus.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.