individanpassad skola
Skriftlig fråga 2000/01:320 av Jonsson, Sofia (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-30
- Anmäld
- 2000-12-05
- Besvarad
- 2000-12-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:320
av Sofia Jonsson (c) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om individanpassad skolaSkolan behöver en ny inriktning. Eleven ska sättas i centrum och individuella studieplaner behövs så att alla elever får möjlighet att utvecklas från sin egen grund. Det är dags att bryta likhetsideologin och inrätta en individuell kunskapsrätt. Detta ska gälla alla barn oavsett vilken grund eleven utgår från. En viktig grupp att stärka är barn med särskilda behov. I de flesta fall har detta fått betydelsen av barn med inlärningssvårigheter eller handikappade barn. Men av befolkningen finns också ca 1,5 % specialbegåvade. Ibland på ett, ibland på flera områden och ibland på alla områden.
Ca 28 000 elever mellan 7 och 21 år överbegåvade. Dessa lider i många fall av understimulering som leder till apati, håglöshet och känsla av meningslöshet. För att nå en individanpassad skola behöver även denna grupp få möjlighet till utveckling.
Min fråga till skolministern:
Hur tänker skolministern arbeta för att även specialbegåvade barn får del av den individuellt anpassade skolan?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:320 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 5 december
Svar på fråga 2000/01:320 om individanpassad skola
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sofia Jonsson har frågat mig hur jag tänker arbeta för att även specialbegåvade barn får del av den individuellt anpassade skolan.
Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning. Det innebär enligt min uppfattning att alla elever ska bli sedda och bemötta samt få en undervisning som tillgodoser deras behov och förutsättningar. Skolans uppgift är att se till att alla elever når de grundläggande kunskaper som uttrycks i målen för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Som Sofia Jonsson vet så är emellertid målen uppdelade i mål att uppnå respektive mål att sträva mot. Mål att uppnå kan sägas ange den lägsta acceptabla nationella utbildningsstandarden. Mål att sträva mot anger däremot en högre nivå som är eftersträvansvärd och mot vilken elever med goda studieförutsättningar kan arbeta.
Barn och ungdomar är olika och har olika behov och förutsättningar. Därför måste skolan möta dem på olika sätt för att ge dem en likvärdig utbildning. Det är skolans uppgift att anpassa sin organisation och sin undervisning så att alla elevers förutsättningar tas till vara. Ingen ska behöva drabbas av understimulering. Detta är i första hand en uppgift för lärarnas professionella kompetens. Icke desto mindre kan jag redovisa flera nationella initiativ inom vilka just elevers olika förutsättningar har kommit i fokus.
Nästan 20 % av landets grundskolor ingår i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan. Det stora flertalet av kommunerna har som syfte med att delta i försöket uppgivit att skolorna avser att arbeta mer individanpassat, genom att anpassa undervisningen efter varje enskild elevs förutsättningar, behov och intressen.
Vidare kommer skolutvecklingsprojektet Attraktiv Skola som startar nästa år med ett trettiotal medverkande kommuner att utveckla arbetsorganisation, ledning, lärandets tjänster och undervisningens innehåll. Även i detta sammanhang kan förväntas att elevers individuella behov och förutsättningar kommer att sättas i centrum, såväl för barn och ungdomar som behöver extra stöd på grund av att de har studiesvårigheter som för de som behöver extra stimulans på grund av att har särskilt goda studieförutsättningar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.