indianbefolkningen i Mexiko
Skriftlig fråga 1997/98:308 av Zetterberg, Eva (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-13
- Anmäld
- 1998-01-19
- Besvarad
- 1998-01-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
För tre år sedan stod upproret från den förtryckta indianbefolkningen i Chiapas i södra Mexiko i fokus för världens intresse. Det ledde till att förhandlingar om reformer inleddes. Reformer om omfördelning av resurser utlovades. Den 16 februari 1996 skrev zapatisterna tillsammans med regeringen under ett avtal om "ursprungsbefolkningens rättigheter och kultur". Avtalet innehöll ett antal minimikrav som skulle mildra förtrycket av ursprungsbefolkningen. Till en början genomfördes vissa förbättringar, men efter hand vägrade den mexikanska regeringen att erkänna och i än mindre grad uppfylla avtalet. Men grundproblemen kvarstår. Mest upprörande är att elementär säkerhet och respekt för mänskliga rättigheter för befolkningen i Chiapas inte upprätthållits. Den 22 december 1997 genomfördes en massaker i byn Acteal, där 40 personer - män, kvinnor och barn - mördades. I skrivande stund är tusentals människor på flykt undan den mexikanska armén, polisen och paramilitära grupper. Stöld och mord, våldtäkter och tortyr, nedbrända byar och förstörda skördar följer soldaterna i spåren. Enligt vissa rapporter har deras operationer karaktären av folkmord på indianbefolkningen.
Allt detta sker samtidigt som den mexikanska regeringen lägger ned stora summor på att marknadsföra sig i den rika delen av världen. Endast två veckor före massakern i Acteal undertecknade Mexiko ett handelsavtal med EU.
Jag vill fråga utrikesministern om regeringen avser att agera för att bidra till att skapa fred och varaktig säkerhet för den förtryckta indianbefolkningen i Mexiko.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:308 besvarad av , ()
- Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Eva Zetterberg och Annika Nordgren har ställt frågor till mig rörande den senaste tidens händelser i Chiapas i Mexiko. Eva Zetterberg har frågat mig om regeringen avser att agera för att bidra till att skapa fred och varaktig säkerhet för indianbefolkningen i Mexiko. Annika Nordgren har frågat om jag avser att kräva att avtalet som undertecknades mellan EU och Mexiko den 8 december fryses tills EU ges garantier för att övergreppen på ursprungsbefolkningen upphör.
Jag välkomnar dessa frågor, i synnerhet efter de rapporter som senaste tiden förekommit om den avskyvärda massakern i byn Acteal i Chiapas, liksom om den incident i förra veckan som ledde fram till att polis i byn Ocosingo i Chiapas sköt ihjäl en demonstrerande indiankvinna.
Den svenska regeringen känner stark motvilja inför dessa grymheter. Regeringen vill också erinra om det skarpa uttalande som med anledning av händelserna i Acteal gjordes av EU:s ordförandeskap den 24 december. EU-parlamentet antog också den 15 januari en resolution om läget i Chiapas.
Ansvaret för att dåden i Chiapas noggrant utreds åvilar i första hand de mexikanska myndigheterna. President Zedillo har lovat att hans regering inte kommer att väja förrän total klarhet nås i Actealfallet och de skyldiga ställs inför rätta. Ett stort antal gripanden har redan skett såväl vad gäller massakern i Acteal som dödsskjutningen i Ocosingo. I sistnämnda fall har omkring 30 polismän häktats och som följd därav har regeringen och delstatsmyndigheterna beslutat att omorganisera och utbilda den lokala poliskåren.
Den svenska regeringen hoppas att de insatser som de mexikanska myndigheterna nu vidtar i Chiapas bidrar till att urbefolkningen garanteras drägligare och säkrare levnadsförhållanden. Det är bl.a. viktigt att de tusentals indianer som övergett sina hembyar av rädsla för hot och våld snarast bereds möjlighet att återvända under säkra förhållanden.
För att urbefolkningen i Chiapas och i andra våldsdrabbade mexikanska delstater skall kunna erbjudas en tryggare tillvaro så krävs att lag och rätt upprätthålls och att de civila s.k. paramilitära grupperna snarast avväpnas. En minskning av den militära närvaron i området skulle också bidra till avspänning i Chiapas.
Efter Chiapasupproret 1994 valde den mexikanska regeringen att söka lösa konflikten genom förhandlingar. Som Eva Zetterberg framhåller kunde parterna också enas om vissa reformer avsedda att stärka urbefolkningens rättigheter. Dessa reformer har dock ännu inte genomförts, vilket zapatistgerillan anfört som skäl för att sedan ett och ett halvt år bojkotta fortsatta förhandlingar.
Nytt hopp om att förhandlingarna kan återupptas har nu väckts sedan en ny inrikesminister utsetts och denne också utnämnt en ny koordinator för fredsdialogen i Chiapas.
Den mexikanska regeringen har utlovat en ny strategi för Chiapas. Det är angeläget att en sådan strategi innebär konkreta steg som kan leda till ett omedelbart återupptagande av fredsförhandlingarna. För att så skall vara möjligt behövs dock att bägge parter tar sitt ansvar och är beredda till eftergifter. Det är angeläget att zapatistgerillan snarast ger ett bidrag till freden i Chiapas genom att lägga ned vapnen för att i stället kämpa för sin sak på politisk väg.
Regeringen följer aktivt utvecklingen i Mexiko bl.a. genom vår ambassad. I dialog med den mexikanska regeringen framför vi våra åsikter om vikten av att ursprungsbefolkningarnas rättigheter respekteras samt det angelägna i att man genom politiska, ekonomiska och sociala reformer söker förbättra deras livssituation.
Mexiko och EU undertecknade i december i fjol ett avtal om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete. Något handelsavtal har ännu inte undertecknats. Avtalet, som i vår skall behandlas av EU-parlamentet, ger möjligheter för Sverige att via vårt deltagande i EU föra en dialog med den mexikanska regeringen om vikten av respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna. Att i nuvarande läge ifrågasätta det nyligen undertecknade avtalet finner jag inte vara en konstruktiv åtgärd i syfte att främja situationen för Mexikos ursprungsbefolkning. Det gäller snarare att utnyttja de möjligheter avtalet erbjuder att föra en intensifierad dialog med Mexiko om frågor rörande de mänskliga rättigheterna.
De senaste tragiska händelserna gör det givetvis ännu viktigare för Sverige och EU att bevaka hur den mexikanska regeringen agerar för att uppfylla sina åtaganden på detta område.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.