Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

incitament för högre utbildning

Skriftlig fråga 2004/05:232 av Widegren, Cecilia (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-10-28
Inlämnad
2004-10-28
Besvarad
2004-11-03
Svar anmält
2004-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 oktober

Fråga 2004/05:232

 av Cecilia Widegren (m) till utbildningsminister Thomas Östros om incitament för högre utbildning

Rekryteringsdelegationen presenterade nyligen sin utredning om hur snedrekryteringen till högre utbildning ska minska. Bland annat talas om extra anslag för högskolor som tar emot studenter som har en "blandad bakgrund med skiftande förkunskaper".

"Det måste löna sig för högskolorna att satsa på ökad mångfald", säger regeringens utredare också. Utredningen och dess förslag visar på ett stelbent systemtänkande i de förslag som presenterats. Ansvaret läggs på högskolorna och utredaren talar till och med om att starta ännu en myndighet.

Om man vill rekrytera fler studenter från bakgrunder utan akademiska traditioner måste det vara uppenbart att en utbildning lönar sig. Individens vilja att studera kan aldrig ersättas av att högskolan får mer pengar eller att man startar en ny myndighet. Vill vi att fler ska söka sig till högskole- och universitetsutbildningar måste det innebära ett löfte om bättre arbete och högre lön om det ska kunna locka fler än de som redan har akademikertraditioner.

Vad avser utbildningsministern att göra för att stärka incitamenten för enskilda människor från icke-akademiska bakgrunder att studera på högskolenivå?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:232 besvarad av Thomas Östros

den 3 november

Svar på fråga 2004/05:232 om incitament för högre utbildning

Statsrådet Leif Pagrotsky

Cecilia Widegren har frågat utbildningsministern hur incitamenten för människor från icke-akademisk bakgrund att studera på högskolenivå kan stärkas.

Att bekämpa den sociala snedrekryteringen till högskolan är ett av de högst prioriterade målen för regeringens utbildningspolitik. En rad åtgärder har vidtagits för att på ett aktivt sätt bredda rekryteringen och öka mångfalden.

Den stora utbyggnaden av antalet högskoleplatser som skett under en längre period har inneburit att mer än dubbelt så många i dag har möjlighet att studera på högskolan jämfört med för femton år sedan. Ett generöst studiemedelssystem, som dessutom förstärkts på senare år, har därtill bidragit till att öppna vägen för studenter som annars inte skulle ha haft råd att studera.

Flera viktiga initiativ för att bredda rekryteringen föreslogs i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15), som antogs av riksdagen i december 2001. I enlighet med dessa har en ny bestämmelse införts i högskolelagen om att universiteten och högskolorna aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan (1992:1434). Den så kallade basårsutbildningen, som varit ett framgångsrikt rekryteringsinstrument, har breddats och för att underlätta övergången mellan gymnasieskola och högskola kan universitet och högskolor anordna en så kallad collegeutbildning i samarbete med kommunal vuxenutbildning.

Vidare har lärosätenas IT-stödda distansutbildning samordnats inom Sveriges nätuniversitet, vilket inneburit att geografiska hinder för högskolestudier kunnat begränsas och att nya grupper fått möjlighet till högskolestudier.

I enlighet med Den öppna högskolan inrättade regeringen också den rekryteringsdelegation som Cecilia Widegren nämner i sin fråga, för att ge extra stimulans till lärosätenas arbete med breddad rekrytering. Delegationen anvisades 120 miljoner kronor för att stödja olika projekt för breddad rekrytering under perioden 2002@2004.

Rekryteringsdelegationen höll nyligen sin avslutningskonferens där man sammanfattade det lyckosamma arbete som de gångna tre åren inneburit. Slutrapporten från delegationen visar att en stor aktivitet nu råder på landets lärosäten i syfte att främja mångfald och motverka den sociala snedrekryteringen. Slutrapporten innehåller också en rad rekommendationer för framtiden.

Att bryta den sociala snedrekryteringen är ett svårt och långsiktigt arbete. Desto mer positivt är det att regeringens åtgärder redan givit resultat. Andelen studenter från arbetarhem har på tio år ökat från 17 % av nybörjarna till nära 23 %. Antalsmässigt är det nära en fördubbling. I Sverige finns starka drivkrafter för den enskilde att studera. Enligt en nyligen publicerad rapport från OECD, Education at a Glance 2004, var arbetsinkomsten i Sverige 2001 för personer med högskoleutbildning mellan 29 och 41 % högre än för personer utan högskoleutbildning.

Arbetet med att motverka den sociala snedrekryteringen kommer att vara fortsatt högt prioriterat av denna regering. Det är ett arbete som kräver uthållighet. Regeringen avser att i den kommande högskolepolitiska propositionen behandla frågan om hur arbetet kan fortsätta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.