Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Inblandning av förnybart bränsle i vanlig bensin och diesel

Skriftlig fråga 2011/12:273 av Romson, Åsa (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-12-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2012-01-16
Besvarad
2012-01-16
Svar anmält
2012-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 december

Fråga

2011/12:273 Inblandning av förnybart bränsle i vanlig bensin och diesel

av Åsa Romson (MP)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Omställningen till en mindre miljöskadlig svensk fordonsflotta står still. Utsläppen av växthusgaser från transporterna i Sverige ökar, främst från tung trafik men på personbilssidan sker ingen tydlig nedgång trots minskad bränsleanvändning per mil. Otillräckliga ekonomiska styrmedel både vid fordonsköp och vid val av bränslen, dåligt samordnade regler och brister i produktion och distribution av inhemskt biobränsle har gett ett alltför svagt omställningstryck.

En relativt sett enkel fråga som att minska fossilutsläppen från den traditionella bensinen och dieseln genom ökad inblandning går också trögt i Sverige trots att EU-regler nu tydliggör att inblandning upp till 10 procent etanol och 7 procent FAME i bensin respektive diesel är möjligt. I flera EU-länder har man ökat inblandningen men inte i Sverige. Regeringens ogynnsamma skatteregler av inblandat förnybart bränsle motverkar att något enskilt bolag går före och höjer inblandningen, men också ett gemensamt agerande från branschen har hittills nekats stöd från regeringen.

Min fråga är på vilket sätt statsrådet avser att agera för att de vanliga bensin- och dieselbränslena blir mindre klimatskadliga med ökad inblandning av förnybart.

Svar på skriftlig fråga 2011/12:273 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 16 januari

Svar på fråga

2011/12:273 Inblandning av förnybart bränsle i vanlig bensin och diesel

Finansminister Anders Borg

Åsa Romson har frågat infrastrukturministern på vilket sätt hon avser att agera för att de vanliga bensin- och dieselbränslena blir mindre klimatskadliga med ökad inblandning av förnybart. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag delar Åsa Romsons åsikt att låginblandning är ett effektivt sätt att minska klimatutsläppen från transportsektorn. Sverige ska fortsätta att sträva efter att på ett kostnadseffektivt sätt nå de nationella och internationella klimat- och energipolitiska målen. Regeringen fortsätter arbetet med att samordna de ekonomiska styrmedlen på klimat- och energiområdet så att den önskvärda styrningen blir samhällsekonomiskt effektiv. Detta arbete pågår inom Regeringskansliet.

När det gäller att minska utsläppen från transporter fortsätter regeringens arbete i linje med den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta. Vi prioriterar utvecklingen av nya och hållbara drivmedel, såväl i det internationella samarbetet som i den nationella politiken.

Grundregeln i såväl lagen om skatt på energi som i energiskattedirektivet är att bränslen och elektrisk kraft ska beskattas. Att skattebefria biodrivmedel är att frångå regeln om beskattning enligt likvärdigt fossilt bränsle och är därför att betrakta som ett statsstöd. För att bidra till att nå målet om 10 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020, stimuleras en ökad användning av biodrivmedel genom att regeringen utfärdar särskilda dispensbeslut för att skattebefria bränslen som framställts av biomassa. EU-kommissionen har godkänt denna skattebefrielse till och med utgången av år 2013. Möjligheten att låginblanda skattebefriade mängder biodrivmedel har ökats genom att de dispensbeslut som utfärdas för år 2011 och för 2012 medger full skattebefrielse för låginblandning upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och 5 volymprocent biodrivmedel i diesel. Full skattebefrielse medges dessutom till den biobaserade andelen i E85.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.