Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

import- och investeringsförbud mot militärjuntan i Burma

Skriftlig fråga 2002/03:1176 av Nilsson, Martin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-25
Besvarad
2003-07-04
Besvarad
2003-07-07
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 juni

Fråga 2002/03:1176

 av Martin Nilsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om import- och investeringsförbud mot militärjuntan i Burma

Den demokratiska oppositionens ledare i Burma, Aung San Suu Kyi, har återigen fängslats av generalerna i Rangoon. Den 13 juni arrangerade Svenska Burmakommittén tillsammans med Olof Palmes internationella center ett seminarium med dr Sein Win, premiärminister i Burmas exilregering, och Thaung Htun, exilregeringens ansvarige för FN-frågor. Dr Sein Win och Thaung Htun berättade på seminariet att de träffat representanter för Utrikesdepartementet för en diskussion om Sveriges hållning i burmafrågan.

På mötet med Utrikesdepartementet framhöll de att de hoppades att Sverige, speciellt nu med tanke på den rådande situationen i landet, skulle agera för att EU skulle utöka gemenskapens sanktioner mot Burma till att även omfatta bland annat import- och investeringsförbud. Burmeserna uppgav sig vara besvikna på den bristande respons de fått från Utrikesdepartementet. Den 16 juni reviderades EU:s gemensamma ståndpunkt om Burma bland annat genom en utökning av visumförbud för resor till EU för fler personer knutna till juntan. Inga mer kännbara sanktioner infördes.

Jag vill fråga utrikesministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att EU ska gå exilregeringens begäran om import- och investeringsförbud till mötes.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1176 besvarad av Anna Lindh

den 4 juli

Svar på fråga 2002/03:1176 om import- och investeringsförbud mot militärjuntan i Burma

Utrikesminister Anna Lindh

Martin Nilsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att EU ska tillmötesgå begäran från Burmas exilregering om import- och investeringsförbud mot Burma.

Som Martin Nilsson skriver hade företrädare för Burmas exilregering möte med Utrikesdepartementet den 13 juni och träffade då utrikesrådet för politiska frågor. Vid mötet diskuterades situationen i Burma och hur en demokratiseringsprocess skulle kunna understödjas. Vid mötet framfördes ingen tydlig begäran till den svenska regeringen. I stället gav representanterna för exilregeringen intryck av att vara nöjda med Sveriges hittillsvarande agerande i Burmafrågan.

Sverige tillhör de länder inom EU som varit mest aktiva för att åstadkomma skärpta sanktioner mot regimen i Rangoon. Vi har, vilket jag också har redogjort för i svaret på Martin Nilssons fråga 2002/03:1177, medverkat till att EU skyndsamt har kunnat införa utvidgade restriktiva åtgärder efter gripande av Aung San Suu Kyi.

I samband med beslutet om skärpta sanktioner mot Burma uttalade EU även sin beredskap att överväga införandet av ytterligare riktade ekonomiska sanktioner mot juntan. Om inga politiska framsteg sker inom den närmaste tiden är jag beredd att stödja införandet av sådana åtgärder. En viktig princip är att sanktionerna i minsta möjliga mån ska drabba den burmesiska befolkningen. Vid exilregeringens besök på UD klargjordes denna politik med i första hand riktade sanktioner.

Frågan om ett allmänt import- och investeringsförbud mot Burma har tidigare diskuterats inom EU. Jag bedömer dock att det i dagsläget inte finns tillräckligt stöd inom EU för denna typ av sanktioner. I sammanhanget vill jag nämna att EU har infört ett förbud mot överföring av utrustning som kan användas i det interna förtrycket i Burma samt mot vapen, krigsmateriel och militär utrustning. EU har även hävt Burmas GSP-förmåner.

Jag vill tillägga att Sveriges förbindelser med Burma är begränsade, så även handelsutbytet. I nuläget torde också få svenska företag vara intresserade av att göra affärer i/med Burma. Som en reaktion på ILO:s beslut under hösten 2000 om att eliminera tvångsarbetet i Burma tillskrev regeringen Svensk Handel och Svenskt Näringsliv i mars 2001. Vi bad dessa organisationer informera sina medlemsföretag om att tvångsarbete förekommer i Burma och att uppmuntra företagen att säkerställa att de inte importerar produkter från Burma som kan befaras ha tillkommit i sammanhang där tvångsarbete kan beläggas. I brevet framhöll vi även vår beredskap att verka för att WTO-förenliga sanktioner används mot produkter som framställts genom tvångsarbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.