Immunitet för HDP i det turkiska parlamentet
Skriftlig fråga 2015/16:1309 av Amineh Kakabaveh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-01
- Överlämnad
- 2016-06-02
- Anmäld
- 2016-06-07
- Svarsdatum
- 2016-06-08
- Sista svarsdatum
- 2016-06-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Sedan 2015 har HDP (Halklarin Demokratik Partisi, Folkets demokratiska parti) varit representerat i det turkiska parlamentet, som håller sig med världens högsta spärr vid val till parlamentet, 10 procent. Partiet företräder en lång rad regimkritiska riktningar, såsom kurdiska oppositionella, såväl turkiska som kurdiska och andra etniska och religiösa grupper, intellektuella, kvinnoorganisationer, arbetarorganisationer och miljöaktivister. Det är till sin sammansättning ett pluralistiskt demokratiskt parti. Partiet har i två val kommit över tioprocentsspärren, trots regimens brutala och pöbelaktiga förföljelser av det. Partiet har varit aktivt med att försöka skapa fred mellan den turkiska regeringen och den kurdiska organisationen PKK. Fredsförhandlingar och vapenstillestånd inleddes, men avbröts av den turkiska regeringen, som inledde en aggressiv politik av undantagstillstånd i kurdiska städer och bombningar som inte bara drabbade PKK:s militära ställning utan tusentals civila.
Nu har det oerhörda hänt att det turkiska parlamentet har beslutat att beröva HDP:s parlamentariker deras parlamentariska immunitet. Avsikten är uppenbar: De ska, för att de kritiserat regeringen för dess brott mot mänskliga rättigheter och dess undertryckande av etniska och religiösa minoriteter med mera, dömas i skenrättegångar och fängslas för det icke definierade brottet ”terrorism”. Demokrati och mänskliga rättigheter kan nu emellertid inte avskaffas genom i demokratisk ordning fattade beslut. Sådant görs endast av diktaturer. Så vad är då Turkiet i dag? Sveriges utrikesminister har träffat företrädare för den turkiska regimen och i medierna uttryckt oro för utvecklingen i Turkiet. Men utrikesministerns oro är sannolikt inget som bekymrar den turkiska regimen.
Min fråga till utrikesministern är följande:
Vilka konkreta åtgärder utöver samtal avser ministern och regeringen att vidta för att förmå den turkiska regimen att återinföra parlamentarikernas immunitetsskydd och en demokratisk ordning i landets parlament?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1309 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1309 av Amineh Kakabaveh (V) Immunitet för HDP i det turkiska parlamentet
Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka konkreta åtgärder utöver samtal som jag och regeringen avser att vidta för att förmå den turkiska regimen att återinföra parlamentarikernas immunitetsskydd och en demokratisk ordning i landets parlament.
Beslutet i det turkiska parlamentet att tillfälligt lyfta den parlamentariska immuniteten för ett stort antal ledamöter från parlamentets fyra partier är ytterst bekymmersamt och skapar osäkerhet kring yttrandefriheten och viktiga demokratiska principer. Detta har jag uttryckt till min turkiska kollega i samtal samma dag som beslutet fattades.
Folkvalda parlamentariker måste tillåtas verka i enlighet med sitt demokratiska mandat. Hävande av immunitet bör ske enligt transparenta och objektiva kriterier utan politisk inblandning. En politiskt motiverad process som den pågående är ytterligare ett bakslag mot yttrandefriheten i Turkiet, denna gång riktad mot parlamentariker.
Även EU har uttryckt sin oro över beslutet om lyftandet av den parlamentariska immuniteten, bl.a. i ett uttalande av Mogherini och Hahn som jag till fullo ställer mig bakom. Kritik mot det legala ramverket för det turkiska parlamentet har även tidigare framförts av EU, bl.a. i senaste översynsrapporten från 2015.
Det är främst genom EU-anslutningsprocessen som vi kan ställa krav på Turkiet beträffande reformer vad gäller rättsstat och mänskliga rättigheter. Vårt arbete för framsteg i Turkiets EU-anslutningsprocess, grundad på tydliga kriterier som följer av rättsstatens principer, fortgår. Situationen i Turkiet är på flera sätt djupt oroande och Sverige kommer att nära följa utvecklingen även framöver.
Stockholm den 8 juni 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

