ILO:s kärnkonventioner och TTIP
Skriftlig fråga 2014/15:80 av Ali Esbati (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-11-18
- Överlämnad
- 2014-11-18
- Anmäld
- 2014-11-19
- Svarsdatum
- 2014-11-26
- Sista svarsdatum
- 2014-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) är ett handelsavtal mellan EU och USA som nu förhandlas och diskuteras offentligt utifrån olika aspekter.
Ett centralt område är löntagarnas arbetsvillkor och i synnerhet att över huvud taget ha möjligheten att påverka sina arbetsvillkor.
Ett mycket stort problem är att USA inte har undertecknat ILO:s kärnkonventioner 87 och 98, samt konvention 154 om främjande av kollektiva förhandlingar. ILO-konventionerna (nr 87) angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och (nr 98) angående tillämpningen av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten tillhör de åtta centrala rättighetskonventioner (kärnkonventionerna) som åsyftas i den av Internationella arbetskonferensen 1998 antagna deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Sverige ratificerade konventionerna (nr 87 och nr 98) år 1949 respektive 1950 (prop. 1949:162 och 1950:188). Konvention 154 är från 1981 och har också ratificerats av Sverige.
LO, TCO och SACO har här ett bestämt krav: Det internationella samfundet har enats om en absolut bottenplatta för arbetsnormer, bland annat rätten att organisera sig fackligt och rätten att förhandla som ingår i ILO:s kärnkonventioner. Det är vår bestämda uppfattning ett frihandelsavtal måste vila på respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter.
Jag vill fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att ILO:s kärnkonventioner ska vara en absolut bottenplatta i förhandlingarna om TTIP?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:80 besvarad av Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Damberg |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:80 av Ali Esbati (V) ILO:s kärnkonventioner och TTIP
Ali Esbati har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att ILO:s kärnkonventioner ska vara en absolut bottenplatta i förhandlingarna om TTIP.
EU:s frihandelsavtal bygger på gemensamma värderingar angående mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, demokrati och rättsstatsprincipen. I mandatet för förhandlingarna om frihandelsavtalet med USA (TTIP) anges att parterna ska arbeta för ekonomisk utveckling, full och produktiv sysselsättning samt främja efterlevnad och effektivt genomförande av internationella arbetsrättsliga standarder.
Ett TTIP-avtal ska inte sänka de sociala, ekonomiska och fackliga rättigheter som uppnåtts i Sverige och EU eller försvåra möjligheterna att förbättra dem.
Sverige har drivit på för att företagen tar sitt miljömässiga och sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) och att hänvisningar görs till internationella CSR-riktlinjer, t.ex. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, i EU:s frihandelsavtal.
Förutom att frihandelsavtalen uppmuntrar genomförandet av internationella arbetsrättsliga avtal och miljöavtal sker samarbete kring frågor som är relevanta för parterna. En särskild kommitté sätts upp efter att avtalet har trätt i kraft, för att garantera kontinuerligt samarbete och att frågorna drivs framåt. I samband med att EU beslutar om att inleda frihandelsförhandlingar med ett land utförs även en konsekvensbedömning om avtalets effekt på de tre dimensionerna (ekonomisk, social och miljömässig) av hållbar utveckling, en s.k. Sustainability Impact Assessment (SIA).
Den höga skyddsnivå som uppnåtts i EU på miljöområdet och grundläggande regler på arbetsmarknaden är inte föremål för förhandling i TTIP. Avtalet väntas istället innehålla uppmaningar till parterna att implementera ILO-konventioner och samarbeta i frågorna.
Att USA inte har ratificerat ett antal av kärnkonventionerna innebär inte att vi bör sänka kraven. Nu är det i stället viktigt att genom TTIP främja att både USA och EU tillämpar ILO:s kärnkonventioner. Genom TTIP och andra handelsavtal finns möjlighet att faktiskt förstärka arbetet för rättigheter i arbetslivet. Det kan man göra genom att:
- Inkludera arbetsmarknadens parter i diskussionerna kring hur avtalet ska se ut. Nyligen var de svenska parterna på arbetsmarknaden i USA
för att genomföra ett seminarium om TTIP tillsammans med sina amerikanska motsvarigheter och amerikanska och svenska regeringsrepresentanter. I Bryssel ingår fack och arbetsgivare i en rådgivande grupp till EU-kommissionen.
- I avtalet verka för att USA tillämpar innehållet i de kärnkonventioner man i dag inte är part till.
- Verka för att ett fora för uppföljning och för konsultationer sätts upp där fackliga rättigheter och kränkningar av dessa behandlas. Det är regeringens uppfattning att systemet måste vara transparent, inkludera arbetsmarknadens parter och att nära kontakt hålls med ILO för att ta tillvara dess expertis. Syftet är att bidra till att avsteg åtgärdas av den felande parten.
Jag anser att avtalet mellan EU och USA innebär ökade möjligheter till samarbete på området. Det är mycket positivt, särskilt eftersom avtalet sannolikt kommer påverka hur andra frihandelsavtal kommer att se ut i framtiden.
Stockholm den 26 november 2014
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.