ILO 94
Skriftlig fråga 2002/03:718 av Öberg, Maria (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-26
- Inlämnad
- 2003-03-26
- Besvarad
- 2003-04-02
- Svar anmält
- 2003-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 mars
Fråga 2002/03:718
av Maria Öberg (s) till statsrådet Hans Karlsson om ILO 94I ILO:s konvention 94 slås fast att offentliga myndigheter vid upphandling av tjänster ska garantera att anställningsvillkoren inte får vara sämre än vad som regleras i gällande kollektivavtal för branschen. Trots att konventionen är 50 år gammal har Sverige inte undertecknat den.
Jag vill fråga arbetslivsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att Sverige ska underteckna ILO 94.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:718 besvarad av Hans Karlsson
den 2 april
Svar på fråga 2002/03:718 om ILO 94
Statsrådet Hans Karlsson
Maria Öberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska /kunna tillträda/ ILO-konventionen nr 94.
ILO:s konvention (nr 94) om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part antogs av Internationella arbetskonferensen år 1949 och har i dag ratificerats av 59 av ILO:s 175 medlemsländer. Konventionen anmäldes för riksdagen i proposition 1950:188, varvid regeringen anslöt sig till den ståndpunkt som uttryckts av Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet, nämligen att innehållet i konventionen saknade intresse för Sveriges del emedan däri angivna villkor och bestämmelser i regel reglerades genom kollektivavtal.
Under 1990-talet har frågan om en svensk anslutning till konventionen nr 94 åter aktualiserats, då ILO-kommittén uppdrog åt en särskild utredare att granska Sveriges möjligheter att ratificera konventionen. Utredaren redovisade sitt uppdrag i maj 1996 och hänvisade därvid bland annat till pågående diskussioner/direktivarbete inom EU. (Av EU:s medlemsländer har Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna och, Storbritannien och Österrike ratificerat konventionen nr 94 i början av 1950-talet och Spanien 1971. Storbritannien sade upp konventionen 1982.)
Därefter har den parlamentariskt sammansatta Upphandlingskommittén avlämnat delbetänkandet (SOU 1999:139) Effektivare offentlig upphandling för fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt och slutbetänkandet (SOU 2001:31) Mera värde för pengarna. I det senare betänkandet ges bland annat förslag till kompletterande och nya riktlinjer för regeringens arbete med upphandlingsfrågor inom EU.
I mars 2002 lämnade regeringen en proposition om ändringar i lagen om offentlig upphandling (prop. 2001/2002:142). I propositionen behandlas bland annat utrymmet att ta sociala hänsyn vid upphandling i ljuset av EU:s upphandlingsdirektiv. Den 1 juli 2002 trädde vissa ändringar av lagen om offentlig upphandling i kraft, bland annat har det tydliggjorts att en upphandlande enhet får ställa särskilda kontraktsvillkor. Av förarbetena framgår att ett väsentligt syfte med villkoren kan vara att föreskriva särskilda arbets- och anställningsvillkor för ett arbete som ska utföras.
EU-kKommissionen lämnade år 2000 förslag på två nya direktiv om offentlig upphandling, KOM (2000) 275 och KOM (2001) 276, som avser att ersätta de nu gällande upphandlingsdirektiven. I maj respektive september 2002 nådde rådet två politiska överenskommelser om nya direktiv och den 20 mars 2003 antogs två gemensamma ståndpunkter. Den 27 mars 2003 överlämnades dessa till Europaparlamentet för en andra läsning. Förhandlingarna har så här långt bland annat medfört att man i den politiska överenskommelsendirektiven uttryckligen slår fast att en upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur upphandlingen ska genomföras och att dessa krav bland annat får omfatta sociala hänsyn och miljöhänsyn.
ILO:s konvention nr 94 är viktig. Det är naturligtvis angeläget att arbetstagare som utför arbete under ett offentligt upphandlingskontrakt ges acceptabla arbets- och anställningsvillkor. I avvaktan på utfallet av de pågående förhandlingarna på EU-nivå om nya upphandlingsdirektiv finner jag det dock inte lämpligtser jag dock ingen anledning att i nuläget vidta några åtgärder i syfte att se över en eventuell ratificering av konventionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.