Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

illegala konfiskationer av assyrisk/syriansk, kaldeisk och armenisk egendom i Turkiet

Skriftlig fråga 2003/04:739 av Lundström, Sten (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-02-12
Anmäld
2004-02-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-02-25
Svar anmält
2004-03-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 februari

Fråga 2003/04:739

 av Sten Lundström (v) till utrikesminister Laila Freivalds om illegala konfiskationer av assyrisk/syriansk, kaldeisk och armenisk egendom i Turkiet

Assyrier/syrianer, kaldéer och armenier, vilka deporterades år 1915 i ottomanska riket blev till största delen mördade. Den turkiska staten har konfiskerat deras fastigheter med motiveringen att de som mördats rubricerats som "försvunna" sedan den ödesdigra deportationen och inte vakat över sina egendomar. Dessa konfiskationer har bland annat skett mellan 1951 och 1960. I officiella och tillgängliga handlingar och beslut kallar turkiska staten dessa fastigheter för "övergivna armeniska tillgångar". Över- och efterlevande rättmätiga arvingar har inte kunnat hävda sin rätt. Några uppgifter om vilka de tidigare armeniska ägarna en gång varit kan myndigheterna inte ange. Turkiska staten har begått dessa övergrepp samtidigt som landet har varit medlem i Europarådet.

Jag vill fråga utrikesminister Laila Freivalds:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förmå Turkiet att återlämna de fastigheter, som orättmätigt konfiskerats på ovannämnda grunder, till deras rättmätiga assyrisk/syrianska, kaldéiska och armeniska ägare?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:739 besvarad av Laila Freivalds

den 25 februari

Svar på fråga 2003/04:739 om illegala konfiskationer av assyrisk/syriansk, kaldeisk och armenisk egendom i Turkiet

Utrikesminister Laila Freivalds

Sten Lundström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förmå Turkiet att återlämna fastigheter som enligt Sten Lundström orättmätigt konfiskerats, till deras assyrisk-kaldeisk-syrianska och armeniska ägare.

Sverige och EU för en intensiv dialog med Turkiet kring frågan om mänskliga rättigheter. Det är nu av stor vikt att vi ger reformkrafterna i landet vårt fulla stöd för att främja och uppmuntra den demokratiska samhällsutvecklingen i Turkiet.

Även om betydande steg tagits för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet finns det fortfarande brister inte minst vad gäller etniska och religiösa minoritetsrättigheter. Därför fortsätter vi att ställa krav på förstärkt religionsfrihet och utökade kulturella rättigheter samt ekonomisk och social utveckling av sydöstra Turkiet. Vi gör bedömningen att ju större öppenhet Turkiet visar beträffande sitt förflutna desto starkare blir landets demokratiska identitet.

Turkiet har förbundit sig att respektera den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Detta gäller även första tilläggsprotokollet, inklusive äganderätten. Om personerna som frågeställaren hänvisar till anser att deras mänskliga rättigheter kränkts bör de i första hand vända sig till de nationella rättsinstanser som finns i Turkiet. I andra hand har enskilda individer möjlighet att föra talan inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Turkiet måste som kandidatland arbeta för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, som är tydliga när det gäller kravet på respekt för och skydd av minoriteter. I EU:s anslutningspartnerskap för Turkiet betonas bland annat att den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste respekteras. Självklart vore det också önskvärt att Turkiet även ratificerade Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter.

Regeringen kommer såväl inom EU och Europarådet som vid bilaterala kontakter fortsätta att verka för att Turkiet ska leva upp till sina åtaganden och förbättra bland annat minoriteters ställning. Som ett led i detta arbete ägnar Generalkonsulatets sektion för turkisk-svenskt samarbete i Istanbul stor uppmärksamhet åt minoritetsfrågorna bland annat genom seminarier och utställningar. Fortsatta framsteg i den pågående reformprocessen kommer att ha avgörande betydelse för Turkiets fortsatta väg mot medlemskap i EU.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.