idrottsgymnasierna
Skriftlig fråga 1997/98:876 av L Bjälkebring, Charlotta (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-06-12
- Anmäld
- 1998-06-15
- Besvarad
- 1998-07-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Riksidrottsförbundet fick nyligen överta huvudmannaskapet för idrottsgymnasierna. Vi motsatte oss inte detta från Vänsterpartiets sida. Nu visar det sig att Riksidrottsförbundet vill lägga ned handbollsprogrammet på Katrinelundsgymnasiet i Göteborg. Det väcker en fråga huruvida detta ingår i en utveckling där idrottsgymnasierna alltmer riskerar att koncentreras till Stockholmsområdet. Handboll är dessutom en sport där väldigt många flickor är verksamma. Samhällets idrottssatsningar når redan i dag till övervägande delen pojkarna. Därför menar jag att det är extra olyckligt om ett handbollsgymnasium läggs ned. I dag ligger handbollssportens tyngpunkt i Skåne och Västsverige. Även om idrottsgymnasierna alltså förutsätter riksrekrytering är det inte underligt om merparten av eleverna till ett handbollsprogram kommer från dessa delar av landet, något som lär ha anförts som ett motiv för nedläggningen.
Jag vill därför fråga följande:
Avser idrottsministern att vidta åtgärder för att säkra att idrottsgymnasierna även fortsättningsvis får en geografisk spridning?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:876 besvarad av , ()
- Statsrådet Lars Engqvist
Charlotta L Bjälkebring har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkra att idrottsgymnasierna även fortsättningsvis får en geografisk spridning.
Riksdagen beslutade år 1995 om ändringar i skollagen beträffande ny reglering av riksidrottsgymnasier (RIG). Förändringen innebar att idrottsgymnasier med riksintagning fortsättningsvis i begränsad omfattning skall få anordnas för vissa specialidrotter med en medveten elitidrottsprofil, där det ställs särskilda krav på gemensam träning och där Sverige som nation är berett att göra en särskild satsning. Den nya ordningen infördes fr.o.m. läsåret 1996/97.
Skolverket fattar beslut om vilka kommuner som får anordna RIG och vilka idrotter det skall gälla. Vidare skall verket besluta om hur många platser som skall finnas för varje idrott och kommun. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) ger i dessa frågor förslag till Skolverket. Förbundet skall också ge förslag på elever som kan komma i fråga till ett riksidrottsgymnasium. Själva intagningen till utbildningen sker dock av den anordnande kommunen. Ansvaret för uppföljning och utvärdering åvilar RF i fråga om specialidrotten.
Inför Skolverkets framtida dimensionering av riksidrottsgymnasierna under perioden 1999/2000-2001/02 har RF skickat ut ett kansliförslag på remiss till berörda specialidrottsförbund. Berörda kommuner får remissen för kännedom och bereds tillfälle att yttra sig. Förslaget baseras på den utvärdering som gjorts av verksamheten vid RIG under år 1997 och 1998. Faktorer som värderats är bl.a. andelen elever på elitnivå, omfattningen av riksrekrytering och könsfördelning. Dessutom har behovet av höjda elevbidrag och möjligheten till ett fjärde år vägts in i förslaget.
Riksidrottsgymnasierna fyller en viktig funktion genom att möjliggöra för unga talanger att kombinera skolgång och idrottsutövning. För mig som idrottsminister är det viktigt att framhålla att en fri och självständig idrottsrörelse själv bör avgöra hur man utformar sina förslag. Det är min förhoppning att idrottsrörelsen och Skolverket gemensamt skall finna en dimensionering av RIG som i största möjliga omfattning tillfredsställer behoven för talangfulla ungdomar från olika idrotter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.