idrottsforskningens framtida roll och ställning
Skriftlig fråga 1999/2000:717 av Wegendal, Lars (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-21
- Anmäld
- 2000-03-28
- Besvarad
- 2000-03-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:717
av Lars Wegendal (s) till utbildningsminister Thomas Östros om idrottsforskningens framtida roll och ställningIdrottsrörelsen är utan jämförelse vår största folkrörelse och har en avgörande betydelse för landets hälsoarbete, integration och utvecklingen av demokratin. När riksdagen behandlade idrottspropositionen strax före årsskiftet diskuterades även idrottsforskningen. Några ställningstaganden gjordes ej utan riksdagsmajoriteten hänvisade till den kommande forskningspolitiska propositionen. Många oroliga röster höjdes emellertid för att idrottsforskningen riskerar att marginaliseras @ att de relativt få forskarna inom idrottsområdet inte ska kunna hävda sin ställning inom den totala forskningen. Man grundade sin oro på svaga skrivningar i direktiven till utredningen.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsministern:
Vilka initiativ avser ministern vidta för att öka förutsättningarna så att idrotten kan hävda sig i den framtida forskningsorganisationen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:717 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:717 om idrottsforskningens framtida roll och ställning
Utbildningsminister Thomas Östros
Lars Wegendal har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att öka förutsättningarna för att idrottsforskningen ska kunna hävda sig i den framtida forskningsorganisationen.
Regeringen har nyligen överlämnat propositionen Forskning för framtiden @ en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) till riksdagen. I propositionen föreslås att tre nya forskningsråd och en FoU-myndighet inrättas den 1 januari 2001. De föreslagna forskningsråden är Vetenskapsrådet @ som ska stödja grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden @ samt två områdesinriktade forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv respektive miljö, lantbruk och samhällsplanering. FoU-myndigheten ska främja behovsstyrd FoU till stöd för bl.a. innovationssystemet. Regeringens förslag till ny organisation innebär att nuvarande forskningsråd och flera sektorsforskningsorgan avvecklas.
Förslaget till ny organisation för forskningsfinansieringen syftar till att skapa färre och större myndigheter med ökad förmåga till kraftsamling och flexibilitet. Ett uttalat syfte är också att den nya organisationen på ett bättre sätt ska kunna hantera angelägna forskningsområden som har en tydlig mång- eller tvärvetenskaplig karaktär. Den idrottsrelaterade forskningen är med sin spännvidd från fysiologiska och medicinska studier till humanistisk-samhällsvetenskapliga perspektiv ett exempel på ett sådant område.
Det förslag till ny organisation som förelagts riksdagen är dock inte avsett att definiera hur ansvaret för alla särskilda forskningsområden ska hanteras i framtiden. Propositionen behandlar inte heller organisationen vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Detta innebär att varken Centrum för idrottsforskning (CIF) vid Karolinska Institutet, som i dag initierar, samordnar och stöder forskning i idrottsrelaterade frågor, eller den idrottsforskning som bedrivs vid universitet och högskolor berörs av propositionen.
Mitt svar till Lars Wegendal måste därför bli att jag i dag inte är beredd att redovisa några ställningstaganden eller särskilda initiativ i fråga om idrottsforskningens villkor i den framtida forskningsorganisationen. Som tidigare aviserats återkommer regeringen till idrottsforskningen och andra forskningsfrågor i höstens forskningspolitiska proposition. Jag kan dock garantera Lars Wegendal att den forskningspolitiska propositionen kommer att baseras på ett brett underlag i form av bl.a. de forskningsstrategier som lämnats in till regeringen. Idrottsforskningen är ett av de många forskningsområden som behandlas i dessa strategier.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.