idrotten i skolan
Skriftlig fråga 2000/01:1214 av Olsson, Kent (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-11
- Anmäld
- 2001-05-15
- Besvarad
- 2001-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 maj
Fråga 2000/01:1214
av Kent Olsson (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om idrotten i skolanPå senare tid har det kommit larmrapporter om att svenska skolbarn idrottar allt mindre. En av fem elever i grund- och gymnasieskola motionerar aldrig, vare sig enskilt eller i en förening. Färsk statistik från Skolverket visar detta, samtidigt som rapporter också visar att alltfler i den uppväxande generationen lider av övervikt. Enligt uppgift är det så många som var fjärde tioåring som lider av övervikt.
Skolans roll när det gäller de ungas motion är därför mycket viktig. Mot den bakgrunden är det allvarligt att det finns tecken på att de barn som motionerar minst på fritiden också är de som har lägst närvaro på idrottstimmarna i skolan. Om denna utveckling fortsätter riskerar alltfler drabbas av de följdsjukdomar som övervikt kan leda till.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta så att alla elever verkligen deltar i undervisningen i idrott och hälsa?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1214 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 2000/01:1214 om idrotten i skolan
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Kent Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta så att alla elever verkligen deltar i undervisningen i idrott och hälsa.
Kent Olsson tar i sin fråga upp den ökade andelen överviktiga bland unga i Sverige. Som jag tidigare svarat Kent Olsson instämmer jag med honom i att den ökande andelen överviktiga är ett problem för folkhälsan. Detta problem kan dock inte lösas endast i och av skolan, utan måste diskuteras och uppmärksammas av hela samhället.
Det är också av den anledningen som Folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag och tillsammans med andra myndigheter nu genomför ett fysiskt aktivitetsår, benämnt "Sätt Sverige i rörelse 2001". Satsningen går bl.a. ut på att uppmuntra barn och ungdomar till en positiv attityd till fysisk aktivitet och rörelse samt att stärka samverkan mellan skolan och föreningslivet. Inom ramen för satsningen förbereds bl.a. kunskapsstöd för personal och övriga beslutsfattare inom skolan i form av en särskild idéskrift och en serie seminarier/konferenser.
Regeringen anslår även medel från Allmänna arvsfonden till lokala utvecklingsprojekt @ ett utmärkt exempel på ett sådant projekt är Bunkefloprojektet. Det är ett hälsoprojekt i samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan. Eleverna har rörelse på schemat varje dag och syftet med projektet är att studera vilken inverkan detta har på socialt beteende, attityder till missbruk, studieresultat m.m. Föreningen i Bunkeflo hjälper nu, med stöd av regeringen, andra skolor att komma i gång med liknande projekt. Omkring 900 skolor i hela landet har hittills anmält intresse för att vara med i det nätverk som Bunkefloprojektet bygger upp. Jag ser mycket positivt på det som sker i Bunkeflo och den spridning av idéer som detta projekt medför.
Regeringen står således bakom flera satsningar som ska stimulera till lokal utveckling vad gäller prioriteringen av fysisk aktivitet i skolan och barns och ungdomars lust att röra sig, såväl inom ramen för ämnet idrott och hälsa, andra ämnen i skolan som utanför skolan. Genom att fortsätta detta arbete, lyfta fram goda exempel och skapa möjligheter för fler lokala initiativ anser jag att det finns goda förutsättningar att vända trenden med minskande fysisk aktivitet hos barn och unga.
Ansvaret för att eleverna verkligen deltar i de aktiviteter skolan anordnar, t.ex. undervisning i idrott och hälsa, faller dock helt på kommunen och den enskilda skolan. Skolplikten gäller all verksamhet i grundskolan och det är inte acceptabelt att elever är frånvarande utan godtagbara skäl. Även i gymnasieskolan förutsätts att eleverna deltar i den lärarledda undervisningen. Lärarna i idrott och hälsa ska, precis som i alla andra ämnen, anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Eleverna har dessutom enligt läroplanerna rätt till inflytande över undervisningens utformning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

