Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

idrotten i skolan

Skriftlig fråga 2000/01:1102 av Olsson, Kent (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-04-24
Anmäld
2001-05-02
Besvarad
2001-05-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 april

Fråga 2000/01:1102

 av Kent Olsson (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om idrotten i skolan

Svenska skolbarn idrottar allt mindre. En femtedel av eleverna på grundskolan och gymnasiet motionerar aldrig, vare sig enskilt eller i en förening. Det visar en färsk studie som Skolverket presenterat. Samtidigt kommer alltfler rapporter om att alltfler i den uppväxande generationen lider av övervikt. Enligt en artikel i Göteborgs-Posten den 20 april är det så många som var fjärde tioåring som lider av övervikt.

Om denna utveckling fortsätter riskerar alltfler att drabbas av de följdsjukdomar som övervikt kan leda till. Skolans roll när det gäller de ungas motion är därför mycket viktig. Därför är det allvarligt att det finns tecken på att de barn som motionerar minst på fritiden också är de som har lägst närvaro på idrottstimmarna i skolan.

Mot bakgrund av att antalet timmar idrott i skolan minskat för ett stort antal elever vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att öka antalet idrottstimmar i skolan?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1102 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 2 maj

Svar på fråga 2000/01:1102 om idrotten i skolan

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Kent Olsson har frågat vilka åtgärder jag avser vidta för att öka antalet idrottstimmar i skolan.

Kent Olsson tar i sin fråga upp den ökande andelen överviktiga bland unga i Sverige och de hälsokonsekvenser detta kan leda till. Den ökande andelen överviktiga individer i samhället är ett problem för folkhälsan. Detta är dock ett problem som inte kan lösas endast i och av skolan, utan detta måste diskuteras och uppmärksammas av hela samhället.

I skolan arbetas det med dessa frågor ur ett brett perspektiv där eleverna skaffar sig kunskaper om goda levnadsvanor, främst inom ämnena Idrott och hälsa och Hem- och konsumentkunskap. Ämnet Idrott och hälsa (beteckningen infördes i samband med de nya läroplanerna 1994) finns som eget ämne med en kursplan i grundskolan och gymnasieskolan. Idrott och hälsa är utifrån olika aspekter, främst ur folkhälsosynpunkt, ett viktigt ämne.

När det gäller tiden för ämnet Idrott och hälsa så är det beträffande grundskolan bara svenska och matematik som har mer tid till sitt förfogande än ämnet Idrott och hälsa. Grundskolans timplan garanterar den minimitid som eleverna ska få i ett visst ämne och denna tid kan mycket väl utökas. Elever kan även få mer Idrott och hälsa genom elevens val. Det förekommer dessutom att en hel skola profilerar sig i ämnet genom att anslå fler timmar inom ramen för skolans val.

På gymnasieskolan är det av kärnämnena bara svenska/svenska som andra språk som har en större omfattning än Idrott och hälsa. Den kurs, Idrott och hälsa B, som tidigare ingick som karaktärsämneskurs på vissa studieinriktningar erbjuds nu alla elever inom ramen för det individuella valet. Det innebär att B-kursen nu finns tillgänglig för en större del av eleverna i gymnasieskolan.

I propositionen 1998:99:107 En idrottspolitik för 2000-talet @ folkhälsa, folkrörelse och underhållning förde regeringen fram sin syn på hur viktigt samarbetet mellan skolan och de lokala idrottsföreningarna är och att detta samarbete bör utvecklas.

På många håll i landet förekommer det projekt med stöd ur Allmänna arvsfonden. Ett utmärkt exempel på detta är Bunkefloprojektet. Det är ett hälsoprojekt gemensamt för idrottsrörelsen och skolan. Idén är att påverka barns och ungdomars livsstil och studera den effekt en sådan påverkan har på socialt beteende, attityd till missbruk, studieresultat etc. Jag ser mycket positivt på det som sker i Bunkeflo, där eleverna får möjlighet att ha rörelse på schemat varje dag.

Idrott och hälsa är således ett prioriterat ämne i såväl grund- som gymnasieskolan och regeringen har markerat vikten av ämnet bl.a. genom att anslå medel från Allmänna arvsfonden till lokala utvecklingsprojekt. Jag anser det viktigt att fortsätta stimulera till lokal utveckling genom att poängtera den stora betydelsen av fysisk aktivitet i skolan, även utanför ramen för ämnet Idrott och hälsa. Jag vill också peka på de breda möjligheter som i dag finns inom ämnets ramar. I stället för att fokusera debatten på frågan om antalet idrottstimmar bör målet vara att integrera fysisk aktivitet som en mer vanlig och naturlig del i hela skolarbetet. I den pågående försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan arbetar nu över 20 % av landets grundskolor bl.a. med modeller för en sådan ämnesintegrering.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.