idrott och hälsoundervisningen
Skriftlig fråga 1999/2000:1125 av Sandlin-Hedman, Lena (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-06-15
- Besvarad
- 2000-06-21
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1125
av Lena Sandlin-Hedman (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om idrott och hälsoundervisningenEn ny studie kring idrotten i grundskolan har just presenterats. Slutsatserna i denna färska rapport av Riksidrottsförbundet kring idrotten i grundskolan vid millennieskiftet är alarmerande.
Där konstateras bl.a. att skolidrottsföreningarna tappar mark i skolsystemet. Att skolorna inte klarar alla momenten i läroplanen t.ex. riskerar simkunnigheten att komma i kläm. Friluftsdagarna försvinner sakta ur skolsystemet @ främst i storstadsområdena. Andelen idrottslärare i grundskolan har minskat sedan 1996 osv.
Riksdagen beslutade om en mindre ökning av idrottsämnet inför läsåret 1998/99. Den nu gjorda studien visar med önskvärd tydlighet behovet av en ytterligare förstärkning av idrottsämnet. Jag menar att detta gäller både grundskolan och gymnasiet.
Den socialdemokratiska partikongressen antog i mars i år skrivningen "Idrott och hälsoundervisningen i skolan skall öka för att ge barn och ungdomar ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet, samt att grundlägga goda vanor samt kan leda till hälsa och välbefinnande".
Med anledning av detta vill jag fråga skolministern vad hon avser att vidta för åtgärder för att öka antalet timmar idrott och hälsa i skolan?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1125 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 21 juni
Svar på fråga 1999/2000:1125 om idrott och hälsoundervisningen
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Lena Sandlin-Hedman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att öka antalet timmar idrott och hälsa i skolan.
Den rapport som Lena Sandlin-Hedman refererar till i frågan har departementet precis fått ta del av och därför kan jag inte kommentera innehållet i denna.
Skolan är en arena där alla barn och ungdomar kommer i kontakt med motion och idrott. I grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa framhålls att vår kropp är byggd för rörelse och aktivitet. För det växande barnet är det därför viktigt att dess hem-, skol- och fritidsmiljö ger möjlighet till motion och fysisk aktivitet och träning. Det är således en uppgift för skolorna att utforma undervisningen på ett sådant sätt att lusten att röra sig och viljan att motionera även på fritiden bejakas. En av ämnets viktigaste uppgifter är att stimulera till att fortsätta med egna motions-, rörelse- och idrottsaktiviteter även efter det att ungdomarna lämnat skolsystemet och gått vidare i livet. Statens skolverk planerar att år 2001 starta en utvärdering för grundskolans år 9 och gymnasieskolans år 3 där bl.a. ämnet idrott och hälsa ingår.
Den senaste förändringen som har genomförts när det gäller tilldelningen av tid i grundskolan var en ökning av tiden för idrott och hälsa respektive slöjd. I grundskolan är det bara svenska och matematik som i dag har mer tid till sitt förfogande än idrott och hälsa. I gymnasieskolan blir det av kärnämnena bara svenska/svenska som andra språk som får en större omfattning än idrott och hälsa, när den av riksdagen beslutade nya poängplanen träder i kraft i höst. Andra kärnämnen har lika stor, eller mindre omfattning än idrott och hälsa.
Timplanen för grundskolan omfattar totalt 6 665 timmars undervisning, men detta är endast den minsta garanterade tiden. De timtal för olika ämnen som anges får inte underskridas men väl överskridas. Det finns alltså inget hinder för kommunerna att ge eleverna mer idrott och hälsa än vad som anges i timplanen.
Utvecklingen i skolan går mot en minskad central reglering av tiden, vilket är logiskt i en målstyrd verksamhet. En försöksverksamhet, där 80 kommuner får anordna utbildning i grundskolan utan central timplan, har just satt i gång. Avsikten är att skolan själv får fördela tiden för att eleverna ska kunna få så goda förutsättningar som möjligt att nå målen.
Beträffande friluftsdagarna så har Statens skolverk ett uppdrag att undersöka hur de har utvecklats när inte tiden längre är reglerad i grundskolan.
Det som kännetecknar både grundskolan och gymnasieskolan är trängsel av ämnesstoff. Alltfler intressenter vill införa alltfler obligatoriska ämnen eller moment i utbildningen, samtidigt som alltfler förespråkar ökad undervisningstid för just deras ämne.
Jag har som skolminister ett övergripande ansvar för alla ämnen och måste se till helheten. Med hänvisning till den beskrivning som jag gett är jag inte nu beredd att vidta några åtgärder för att öka antalet timmar för idrott och hälsa i skolan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.