idrott i skolan
Skriftlig fråga 2000/01:1639 av Olsson, Kent (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-08-30
- Besvarad
- 2001-09-13
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1639
av Kent Olsson (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om idrott i skolanJag har tidigare frågat statsrådet om antalet idrottstimmar i skolan, mot bakgrund av rapporter om en ökande andel överviktiga bland Sveriges unga. Statsrådet hänvisade då till det s.k. Bunkefloprojektet som ett utmärkt hälsoprojekt som erhållit stöd från Allmänna arvsfonden. Nu har Bunkefloprojektet kommit med resultaten av en riksenkät där 3 590 skolor deltagit. Resultatet är allt annat än uppmuntrande. "Sverige har näst efter Irland minst schemalagd idrott i Europa. Våra bästa kommuner har en anständig nivå, men absolut inte mer". Det säger Per Gärdsell, en av initiativtagarna till Bunkefloprojektet. Riksgenomsnittet för idrott i skolan ligger på en timma i veckan. Enligt Per Gärdsell är detta alldeles för lite.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att öka antalet idrottstimmar i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1639 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 13 september
Svar på fråga 2000/01:1639 om idrott i skolan
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Kent Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att öka antalet idrottstimmar i skolan.
Jag har vid flera tidigare tillfällen besvarat frågor från Kent Olsson och andra riksdagsledamöter om idrott och hälsa. Det är därför väl känt att jag anser att den ökande ohälsan och övervikten bland unga utgör ett folkhälsoproblem och att skolan har en central roll i att motverka detta.
Jag anser det vara av största vikt att elevers fysiska aktivitet prioriteras, i skolan både inom ramen för idrott och hälsa och i andra ämnen. Regeringen står bakom flera satsningar som syftar till att ge sådana effekter. Folkhälsoinstitutets fysiska aktivitetsår och medel från Allmänna arvsfonden är två exempel på detta.
I den undersökning som Kent Olsson refererar till i sin fråga dras även slutsatsen att det trots allt nu sker en omsvängning i skolan till mer idrott och hälsa men att beslutsfattare och rektorer är i behov av information och utbildning om ämnets stora betydelse. Sådana insatser är planerade inom ramen för det fysiska aktivitetsåret. Där pågår även ett projekt benämnt "Idrottslärarperspektivet" som ska belysa idrottslärarens framtida yrkesroll utifrån pågående skolutvecklingsprocesser.
Jag anser att arbetet även fortsättningsvis bör bedrivas genom att regeringen på olika sätt stimulerar till lokala initiativ för att öka barns och ungdomars lust att röra på sig och att kommunerna utnyttjar de möjligheter till ökad fysisk aktivitet som finns med gällande regelverk. Genom att fortsätta det arbete som inletts anser jag det finns goda möjligheter att få till stånd en positiv utveckling beträffande barns och ungdomars fysiska aktivitet. Bunkefloprojektets lyckade försök med en timme idrott och hälsa om dagen är ett bra exempel på att det går att få mer tid till ämnet utan att göra ändringar i den nationella timplanen. Detta projekt är ett av dem som finansieras av regeringen genom Allmänna arvsfonden.
Redan i dag finns ett betydande friutrymme i timplanen som den enskilda skolan kan disponera till t.ex. mer undervisning i idrott och hälsa eller en integration mellan andra ämnen samt idrott och hälsa.
Inom ramen för den pågående försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan följer regeringen hur en ökad frihet att disponera tiden kan leda till en ökad ämnesintegrering och utveckling av undervisningen. Enligt direktiven ska Timplanedelegationen särskilt följa vilka konsekvenser denna verksamhet har för vissa ämnen, bl.a. idrott och hälsa. När hela försöksverksamheten har utvärderats finns de nödvändiga förutsättningarna för att kunna ta ställning till i vilken utsträckning timplanen även i fortsättningen ska beslutas på central nivå.
Jag ämnar i årets budgetproposition återkomma med ytterligare initiativ i ämnet idrott och hälsa.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.