Idefjordens miljö

Skriftlig fråga 1998/99:686 av Adolfsson, Berit (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-06-01
Besvarad
1999-06-09
Anmäld
1999-06-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:686 av Berit Adolfsson (m) till miljöministern om Idefjordens miljö

 

I andra länder beslutas mycket som kommer att drabba Sveriges natur och miljö. I Idefjorden, som gränsar till Sverige och Bohuslän, finns en bergsklack som hittills har medverkat till att förhindra miljögifter att fortsätta ut i Skagerrak till känsliga havsmiljöer som t.ex. ovärderliga lekplatser och den ur forskningssynpunkt viktiga djuphavsrännan utanför Koster.

den 1 juni

Man har nu från norsk sida långt framskridna planer på att spränga bort denna bergsklack. Anledningen sägs vara att man på så sätt kan få in större fartyg till industrier och andra lastare. Om dessa planer sätts i verket, hotar en miljökatastrof. Gränsande kommuner har tillåtits yttra sig och protesterat kraftigt.

Vattenkvaliteten i Idefjorden har de senaste åren genomgått en klar förbättring. Dock finns nu ungefärligen 6 meter giftig dy på fjordens botten, som vid en förändring av bottentopografin riskerar att komma vidare ut i havet. Denna katastrof drabbar i högsta grad den svenska kusten, eftersom strömmarna går söderut.

Jag utgår ifrån att miljöministern är underrättat. Min fråga är då:

 

Vilka åtgärder har miljöministern vidtagit eller kommer att vidta för att förhindra att denna katastrof för miljö, fiske, forskning och turism inträffar i norra Bohuslän?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:686 besvarad av Miljöminister Kjell Larsson

Svar på fråga 1998/99:686 om Idefjordens miljö
    Miljöminister Kjell Larsson

den 9 juni

 

Berit Adolfsson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit eller kommer att vidta för att förhindra att en katastrof för miljö, fiske, forskning och turism inträffar i norra Bohuslän.

Berit Adolfsson avser de norska planerna på en utvidgning av farleden till Idefjorden. Idefjorden har som bekant under lång tid varit föremål för miljödiskussioner. Detta har dels att göra med tidigare miljöfarlig verksamhet vid fjorden, dels med Idefjordens känslighet för miljöpåverkan samt dess läge i relation till Skagerrak och svenskt kustområde. Från svensk sida tar vi problemställningen på största allvar. Jag kommer inte att acceptera en verksamhet som leder till den typ av miljökatastrof som Berit Adolfsson förutspår.

Frågan om den eventuella utvidgningen av farleden till Idefjorden berör såväl norskt som svenskt vatten och tillstånd krävs därför enligt lag både i Norge och i Sverige. Dessa prövningar måste föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Sverige har enligt Esbokonventionen rätt att delta i den norska MKB-processen. Enligt nämnda konvention är Naturvårdsverket ansvarig svensk myndighet och har därmed samordningsansvar för samrådet om miljökonsekvensbeskrivningar i gränsöverskridande sammanhang.

Ansvarig norsk myndighet är Kystdirektoratet. Kystdirektoratet har i enlighet med Esbokonventionen och efter samråd med Naturvårdsverket remitterat Svinesund - Utvidelse av farled. Medling om konsekvensbeskrivningen i hht till plan- og bygningslovens § 33-3. Remissen har sänts till Naturvårdsverket och ytterligare 23 remissinstanser i Sverige, däribland berörd kommun och länsstyrelse, forskningslaboratorier, lokala miljöorganisationer och Sjöfartsverket. I remissen gavs möjlighet till att påverka utredningsprogrammet för miljökonsekvensbeskrivningen. Remisstiden har nu gått ut och Kystdirektoratet arbetar för närvarande med miljökonsekvensbeskrivningen. Även denna kommer att remitteras till svenska myndigheter för synpunkter.

Utvidgningen av farleden i Idefjorden kräver prövning dels enligt lag (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, dels enligt miljöbalken (1998:808). Från svensk sida har de första stegen tagits i ett sådant prövningsförfarande. För närvarande förs diskussioner om hur MKB- och tillståndsprocessen på den svenska sidan skall samordnas med den som redan har påbörjats på den norska sidan. Jag håller mig underrättad om den fortsatta utvecklingen i ärendet genom information från Naturvårdsverket.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.