Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ideella bidrag till somalier

Skriftlig fråga 2001/02:239 av Lundberg, Inger (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-21
Anmäld
2001-11-27
Besvarad
2001-12-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 november

Fråga 2001/02:239

 av Inger Lundberg (s) till utrikesminister Anna Lindh om ideella bidrag till somalier

Justitieministern har för den svenska regeringens räkning uppmärksammat rättssäkerhetsaspekterna på frysningen av tillgångarna för organisationen al Barrakat. Sverige är dock bundet av de beslut som fattats och saknar möjlighet att bryta och självständigt pröva EU:s och FN:s åtgärder i ärendet.För många Örebrofamiljer med somaliskt ursprung är beslutet allvarligt. För dem har al Barrakat varit den enda vägen att förmedla pengar till anhöriga i Somalia, då landet saknar ett fungerande bankväsende. Man är orolig för att frysningen kan få katastrofala följder för familjer och barn, som är beroende av hjälpen från Sverige. Örebrofamiljernas sagesman framhåller att örebroarna inte har någon djupare kännedom om organisationen. Hans erfarenhet är dock att alla de pengar, som han överlämnat till denna kommit fram till mottagarna i Somalia. Det gäller t.ex. för vår sagesmans del 30 personer, bl.a. åtta föräldralösa barn, som är beroende av hans hjälp. FN:s och EU:s avsikt med att frysa tillgångarna har aldrig varit att enskilda, oskyldiga hushåll ska komma i kläm. De pengar, som tidigare förmedlats via al Barrakat är livsviktiga för familjer, som är beroende av regelbunden hjälp från anhöriga i Sverige.

Jag vill därför fråga utrikesministern om hon är beredd att pröva alternativa, informella eller mer formella vägar för att tillsammans med någon/några ideella organisationer förmedla stöd till de berörda familjerna under den tid al Barrakats tillgångar är frysta.

Svar på skriftlig fråga 2001/02:239 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 7 december

Svar på fråga 2001/02:239 om ideella bidrag till somalier

Utrikesminister Anna Lindh

Inger Lundberg har frågat mig om jag är beredd att pröva alternativa informella eller mer formella vägar för att tillsammans med någon/några ideella organisationer förmedla stöd till de berörda familjerna under den tid al Barakaats tillgångar är frysta.

Jag har full förståelse för de problem som har uppstått för dem som fått se sina tillgångar spärrade genom de aktuella besluten. Det kan vara svårt att inse varför detta har skett till följd av våra internationella förpliktelser och därför vill jag ge en kort bakgrund.

Enligt FN:s resolution 1333 den 19 december förra året är alla stater skyldiga att utan dröjsmål spärra fonder och andra finansiella tillgångar som tillhör Usama bin Ladin och individer och organisationer som är kopplade till honom eller till al-Qaida. Denna skyldighet gäller även finansiella tillgångar och liknande som direkt eller indirekt kan komma Usama bin Ladin eller till honom knutna personer eller organisationer till godo. FN:s kommitté för sanktioner mot talibanerna har en namnlista på personer och organisationer som omfattas av FN-resolutionen 1333. Namnlistan har kompletterats vid åtskilliga tillfällen och genom den senaste ändringen den 9 november i år kom tre svenska organisationer och tre personer i Sverige att föras upp på listan. Sverige är folkrättsligt bundet att tillämpa resolutionen.

FN-resolutionerna har genomförts i EU genom en rådsförordning den 6 mars 2001. Rådsförordningen innehåller en bilaga med namn. Rådet har gett EG-kommissionen rätt att ändra i namnlistan på grundval av beslut som fattas av FN:s säkerhetsråd eller av FN:s sanktionskommitté. Detta gjorde kommissionen den 12 november i år då de personer och organisationer som finns på FN-listan fördes upp på EG-listan. Kommissionens beslut är direkt tillämpligt i EU:s medlemsstater, däribland Sverige.

Man måste hålla i minnet att de här senaste åtgärderna har införts för att försöka förhindra nya terroristhandlingar liknande de fruktansvärda attackerna i USA, och för att bekämpa den internationella terrorismen, som av FN har ansetts vara ett hot mot internationell fred och säkerhet. Det är ofrånkomligt att åtgärderna inledningsvis kan få konsekvenser som var svåra att förutse. Det är naturligtvis inte önskvärt om de drabbar enskilda på ett sätt som kan framstå som orättvist eller obefogat.

Regeringen arbetar nu för att få besked om vilka utredningar och bedömningar som legat bakom de här frysningsåtgärderna i FN. Vi har påtalat vikten av att sanktionskommitténs beslut alltid föregås av en ordentlig prövning. Vi har även informerat sanktionskommitténs ordförande om det faktum att en rättslig process inletts av de utpekade svenska medborgarna. I det arbete som pågår inom EU för att bekämpa den internationella terrorismen har regeringen särskilt uppmärksammat rättssäkerhetsfrågorna.

När det gäller förmedling av internationella betalningar är, förutom banker, varje företag som ägnar sig åt sådan verksamhet i en omfattning som är att bedöma som yrkesmässig skyldigt att anmäla verksamheten till Finansinspektionen. Ett av de huvudsakliga syftena med att reglera verksamhet av det slaget är att bekämpa penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. Även företag och organisationer som inte omfattas av sådan reglering kan utnyttjas för finansiering av terrorism och liknande mycket allvarlig brottslighet. Detta har visats bl.a. genom det arbete som utförs av det världsledande internationella organet när det gäller bekämpning av penningtvätt, FATF.

I ljuset av detta är jag inte beredd att nu förespråka någon särlösning av det slag som berörs i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.