ICC
Skriftlig fråga 2005/06:675 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-12-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-01-09
- Anmäld
- 2006-01-17
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 december
Fråga 2005/06:675 av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
ICC
Vid en FN-konferens i Rom i juli 1998 undertecknade 120 länder, däribland Sverige och USA, ett avtal om att inrätta en oberoende permanent internationell brottmålsdomstol (ICC). Beslutet att inrätta ICC är ett av de senaste årens viktigaste framsteg på området för mänskliga rättigheter. Det är angeläget att domstolen ges vida möjligheter att agera.
Så länge USA fortsätter att sätta käppar i hjulet genom att dels inte ratificera stadgan, dels sätta press på enskilda länder att avskriva möjligheter att åtala amerikaner inför ICC, undermineras domstolens handlingsmöjligheter och legitimitet. Det kan inte accepteras.
Ryssland är också ett av de länder som ännu inte ratificerat Romstadgan. Mot bakgrund av att vi i dag ser en allt tätare integration av Ryssland i det europeiska samarbetet bör EU i sin Rysslandpolitik ställa hårdare krav på demokrati och mänskliga rättigheter. Som ett led i detta bör också EU kräva att Ryssland ska ratificera Romstadgan.
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta, inom EU och FN, för att de länder som ännu inte ratificerat Romstadgan, inklusive USA och Ryssland, ska göra så?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:675 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2005/06:675 om ICC
Utrikesminister Laila Freivalds
Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta, inom EU och FN, för att de länder som ännu inte ratificerat Romstadgan, inklusive USA och Ryssland, ska göra så.
Genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC), som trädde i kraft den 1 juli 2002, inrättades för första gången en permanent internationell domstol för utredning och lagföring av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, samt i framtiden eventuellt också aggressionsbrott. Romstadgan har undertecknats av 139 stater och ratificerats av 100, däribland samtliga EU-länder utom Tjeckien. Sverige ratificerade, som 36:e stat, stadgan den 28 juni 2001. Sverige har under hela arbetet med ICC hållit en hög profil och då särskilt inom EU.
EU:s agerande bygger på den gemensamma ståndpunkt som antogs första gången under det svenska ordförandeskapet (juni 2001) och reviderades senast i juni 2003. Enligt denna ståndpunkt ska EU verka för att domstolen kan agera effektivt och ge allmänt stöd för domstolen genom att främja bredast möjliga deltagande i Romstadgan. För praktiskt genomförande av ståndpunkten utarbetades 2003 en detaljerad handlingsplan som tillkommit på svenskt initiativ.
EU och även dess medlemsstater har vidtagit ett flertal åtgärder för att bidra till målet om bredast möjliga anslutning och stöd för stadgan. Detta genom att i bland annat förhandlingar och politiska dialoger med tredjeland, grupper av länder eller regionala organisationer, ta upp frågan om ratificering. Under den gångna hösten har frågan om ICC särskilt tagits upp av EU:s ordförandeskap med företrädare på olika nivåer i USA och Ryssland. Sverige och andra stater har också ställt upp med sakkunnig expertis i samband med seminarier och konferenser om ICC, bland annat i Afrika och Asien. Dessutom lämnar Sverige finansiellt stöd till NGO-koalitionen för ICC som bland annat verkar för universell ratificering av Romstadgan.
Vid det senaste mötet mellan statsparterna i ICC, den 28 november @ 3 december 2005 i Haag, antogs sedvanlig omnibusresolution i vilken det numer, på svenskt initiativ, ålagts statsparterna att aktivt verka för en bredare anslutning till Romstadgan samt att också bistå med teknisk assistans vid implementering av relevant lagstiftning.
Sverige kommer fortsatt att arbeta med denna fråga för att uppnå en kraftfull internationell brottmålsdomstol som kan verka globalt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.