IB-forskningen
Skriftlig fråga 1998/99:78 av Lager, Per (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-18
- Anmäld
- 1998-11-23
- Besvarad
- 1998-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Sverige behöver investera i kunskap. Den stora expansionen av antalet utbildningsplatser har inneburit ett kvantitativt språng på väg mot kunskapssamhället.
Kvaliteten kan dock riskeras om inte flera insatser görs. Som en del i den högre utbildningens kvalitetshöjning ser jag utformningen av ett nytt studiemedelssystem.
För att ge fler möjlighet till högre utbildning måste studiemedelssystemet reformeras. Precis som Centerpartiet motionerat vill vi att ett nytt studiemedelssystem skall vara hållbart och förutsägbart samt minska den sociala snedrekryteringen. Centerpartiet föreslår ett nytt studiemedelssystem som bygger på principen hälften bidrag, hälften lån. Fullt genomfört beräknar vi att ett nytt system kostar 2 miljarder kronor mer än dagens system.
Förre utbildningsministern Carl Tham har tidigare gett besked om att ett nytt studiemedelssystem skall träda i kraft år 2000. Utifrån detta är det förvånande att nya ministern Östros uttalar sig om att sjösättandet av ett nytt system kommer att ta mycket lång tid, och endast förhoppningsvis kan genomföras under mandatperioden.
Hur kommer utbildningsministern verka för att tidigare löfte om ett nytt studiemedelssystem år 2000 uppfylls?
den 18 november
den 18 november
Regeringen beslutade i november förra året tillsamman med bl.a. Moderaterna att den militära säkerhets- och underrättelsetjänsten, inklusive IB, skall granskas av ett antal forskare. Härigenom undveks kravet på tillsättandet av en sanningskommission.
Tyvärr kan vi nu konstatera att denna s.k. forskning går trögt, eller inte alls. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har slagit larm om en rad problem som förekommer i forskarnas verksamhet. Det handlar om långa väntetider för att få handlingar, problem med att få reda på vilket arkivmaterial som finns samt möjligheterna att intervjua personer med kunskap om underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Kravet på en oberoende kommission som skall granska den åsiktsregistrering som förekommit i Sverige står nu starkare än tidigare. Regeringen har gång på gång tagit initiativ till att få fram sanningen, men något helhetsperspektiv har inte redovisats. Arbetsmetoderna har inte lyckats skapa förtroende bland allmänhet och forskare.
Med hänvisning till det ovan anförda vill jag framföra följande fråga till justitieministern:
Avser ministern verka för att forskarnas förutsättningar att granska den militära säkerhets- och underrättelsetjänsten förbättras så att de kan få tillgång till relevanta handlingar och intervjua lämpliga personer?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:78 besvarad av Försvarsminister Björn von Sydow
- Försvarsminister Björn von Sydow
den 2 december
Per Lager har frågat justitieminister Laila Freivalds om hon avser verkar för att forskarnas förutsättningar att granska den militära säkerhets- och underrättelsetjänsten förbättras så att de kan få tillgång till relevanta handlingar och intervjua lämpliga personer.
Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen har i några ärenden om utlämnande av allmänna handlingar, bl.a. sådana som hörde till Neutralitetspolitikkommissionen, lämnat ut uppgifter om verksamhet som underrättelse- och säkerhetstjänsten har bedrivit mot vad man uppfattade som säkerhetshotande verksamhet inom landet. Enligt regeringens mening kunde det inte antas att det skadar Sveriges försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet att dessa uppgifter röjs. I Regeringskansliet har beretts frågan om utlämnande av den detaljerade förteckning över olika arkiv hos Försvarsmakten som Försvarets underrättelsenämnd har utarbetat och redovisat för regeringen. Beredningsarbetet har varit inriktat på att fullfölja den linje som regeringen redan slagit in på när det gäller att offentliggöra uppgifter om underrättelse- och säkerhetsorganens verksamhet inom landet. Jag räknar med att ett beslut i frågan kommer att fattas inom kort och att beslutet kommer att ge forskarna goda möjligheter att få inblick i arkivmaterialet.
Genom att offentliggöra uppgifter medverkar regeringen till att ge underlag åt andra myndigheter, främst Försvarsmakten, för prövning av liknande frågor. Besluten kan också ge vägledning för personer som genom sin tidigare verksamhet har kännedom om förhållandena.
Mot bakgrund av regeringens ställningstagande behöver dessa personer alltså inte känna samma tvekan att lämna ut uppgifter som de kan ha gjort tidigare. Självfallet kan det i sammanhanget förekomma sådant som fortfarande måste vara sekretessbelagt. Det kan gälla underrättelseorganens uppbyggnad, metoder och förmåga att skaffa uppgifter om förhållanden utom riket samt deras utländska kontakter.
Inom Regeringskansliet diskuteras fortgående hur man skulle kunna tillgodose forskarnas önskemål om att i större utsträckning få tillgång till uppgifter från personer med stor kännedom om underrättelse- och säkerhetstjänsten. Frågan om insyn i dessa verksamheter kommer att tas upp i samband med att Försvarets underrättelsenämnd och Registernämnden inom kort lämnar sina rapporter. Regeringen kommer att överväga om en granskningskommission bör inrättas och vilka förändringar av bl.a. sekretessreglerna som i så fall kan bli nödvändiga.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.