Hyvling av arbetstid
Skriftlig fråga 2022/23:354 av Johanna Haraldsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-15
- Överlämnad
- 2023-02-16
- Anmäld
- 2023-02-17
- Svarsdatum
- 2023-02-22
- Sista svarsdatum
- 2023-02-22
- Besvarad
- 2023-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Ofrivillig arbetstidsförkortning eller så kallad hyvling är något som förekommit under flera år inom olika branscher, men främst inom handeln. De som får sin arbetstid hyvlad av arbetsgivaren får även se sin inkomst krympa. Klädkedjan H&M har i stället för att säga upp personal för att minska kostnader bestämt sig för att minska arbetstiden för 1 500 anställda i Sverige.
I överenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd, som slutits mellan Svenskt Näringsliv och PTK, IF Metall och Svenska kommunalarbetareförbundet, tas frågan om hyvling upp, liksom i förändringarna av lagen om anställningsskydd (LAS) som genomfördes med överenskommelsen som grund. Efter dessa lagändringar regleras nu hyvling till viss del. Tidigare har en arbetsgivare kunnat minska den anställdes arbetstid och lön från den ena dagen till den andra; numera har den anställde rätt till en omställningstid. Arbetsgivaren kan inte heller längre fritt välja vem som ska få sin arbetstid krympt utan måste ta hänsyn till turordningsregler. I partsöverenskommelsen samt i den efterföljande förändrade lagstiftningen slås även fast att heltid ska vara norm.
När nu H&M bestämt sig för att hyvla sina anställdas arbetstid har många reagerat och menat att regelverket ger otillräckligt skydd för löntagare. Den som får en stor del av sin arbetstid hyvlad kan få svårt att försörja sig själv och sin familj. Det finns exempel på anställda som fått erbjudanden om en anställning med enbart fem timmar i veckan, något som helt uppenbart inte går att försörja sig på.
När förändringarna i fråga om heltid och hyvling genomfördes var intentionen ökad trygghet och fler heltidsanställningar. Men det som just nu pågår inom handeln driver utvecklingen i helt fel riktning, med ökad otrygghet, fler deltider och människor som trots att de arbetar inte kan försörja sig själva.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att komma åt problemet med hyvling av arbetstid?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:354 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2022/23:345 av Ciczie Weidby (V) Hyvling och 2022/23:354 av Johanna Haraldsson (S) Hyvling av arbetstid
Ciczie Weidby har frågat mig om jag avser verka för att ändra lagstiftningen så att hyvling förbjuds. Därtill har Johanna Haraldsson frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att komma åt problemet med hyvling av arbetstid.
Frågan om omreglering av sysselsättningsgrad där en arbetstagares arbetstidsmått sänks vid arbetsbrist, s.k. hyvling, har under de senaste åren varit föremål för diskussion och debatt. Nyligen infördes nya regler i lagen (1982:80) om anställningsskydd som träffar dessa typer av omorganisationer. De nya reglerna är en del av det så kallade omställningspaketet som har sin grund i en överenskommelse mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer på den privata arbetsmarknaden.
Bestämmelserna, som började tillämpas den 1 oktober 2022, innebär att omplaceringserbjudanden som enbart innebär en lägre sysselsättningsgrad ska lämnas i turordning mellan dem på driftsenheten som berörs. Turordningskretsen omfattar dem med lika arbetsuppgifter. Arbetstagare med kortare anställningstid ska erbjudas omplacering före arbetstagare med längre anställningstid. Erbjudande med lägre sysselsättningsgrad ska lämnas före erbjudande med högre sysselsättningsgrad. En arbetstagare som har accepterat ett erbjudande om en lägre sysselsättningsgrad har dessutom rätt till en omställningstid som är lika lång som den uppsägningstid som skulle ha gällt vid en uppsägning från arbetsgivarens sida, men som längst tre månader.
Syftet med de nya reglerna har varit att stärka arbetstagares skydd vid sänkt sysselsättningsgrad och för att enskilda arbetstagare i en specifik arbetsbristsituation ska behandlas förutsebart. Det så kallade omställningspaket innehåller därutöver en rad andra ändringar i arbetsrätten. De nya reglerna ingår således i en omfattande reform som nyligen har trätt i kraft. Det är nu viktigt att se hur tillämpningen utvecklar sig på arbetsmarknaden och i praxis. Mot den här bakgrunden avser jag inte ta några nya initiativ på detta område.
Stockholm den 22 februari 2023
Paulina Brandberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.