Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hyra av videofilmer

Skriftlig fråga 1999/2000:1268 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-02
Besvarad
2000-08-16
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 augusti

Fråga 1999/2000:1268

 av Carina Hägg (s) till kulturminister Marita Ulvskog om hyra av videofilmer

I sommar har regnet lockat till såväl boklån som till hyra av videofilmer. Vid boklån på bibliotek får man klara svar på hur låntagarnas integritet bevaras. I en videobutik måste man uppge sitt personnummer för att få hyra en film, vilka regler som gäller för registrering och hur länge uppgifterna bevaras kan man dock sällan få ett svar på. Lika lite som vi vill ha våra läsvanor kartlagda vill vi ge spridning åt våra filmvanor. Man bör även klarlägga huruvida uppgifterna kan säljas eller lämnas vidare. När detta är klarlagt bör slutligen videobutikerna åläggas att informera om detta.

År 1998 kom personuppgiftslagen som bygger på ett EG-direktiv. Enligt övergångsbestämmelserna fortsätter dock datalagen att gälla för det personregister som existerade vid ikraftträdandet. Detta gäller till den 30 september år 2001. I § 10 finns bestämmelser som sägs kunna gälla videobutikers register över hyrestagare och i § 9 talas om ändamål för vilket uppgifterna samlats in men utestänger inte en vidareförsäljning av uppgifter. Integritet kan inte heller avgränsas till marknadsföring. I DIFS 1988:2 står det att anmälan inte behövs om det gäller kundförhållande.

Min fråga till regeringen är om statsrådet Marita Ulvskog har vidtagit några åtgärder för att skydda individens integritet vid hyra av videofilm.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1268 besvarad av justitieminister Laila Freivalds

den 16 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1268 om hyra av videofilmer

Statsrådet Britta Lejon

Carina Hägg har frågat statsrådet Marita Ulvskog om hon har vidtagit några åtgärder för att skydda individens integritet vid hyra av videofilm.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Bakgrunden till Carina Häggs fråga är användningen av personnummer vid hyra av videofilmer.

Frågan om användningen av personnummer har varit föremål för särskilda överväganden. Personnummerutredningen överlämnade våren 1994 betänkandet Personnummer @ Integritet och effektivitet (SOU 1994:63) med förslag till särskild lagstiftning om personnummer. På hösten 1994 anförde den då tillträdda socialdemokratiska regeringen i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 att det inte var aktuellt att införa någon förändrad lagstiftning om användningen av personnummer (prop. 1994/95:100 bil. 3 s. 91). Anledningen till detta var bl.a. att utredningen inte visade på något utbrett missnöje över användningen av personnummer i stort och att remissutfallet var negativt.

Personuppgiftslagen i kraft den 24 oktober 1998. Lagens främsta syfte är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Genom personuppgiftslagen upphävdes 1973 års datalag. Personuppgiftslagen genomför det s.k. dataskyddsdirektivet som antogs inom EU år 1995. En grundläggande utgångspunkt är att ansvaret för att behandling av personuppgifter sker på ett lagligt sätt i första hand ligger på den som behandlar sådana uppgifter, den personuppgiftsansvarige.

Som Carina Hägg påpekat i sin fråga gäller datalagen för behandling av personuppgifter som har påbörjats före den 24 oktober 1998 fram t.o.m. den 30 september 2001. Datalagens regler för behandling av personnummer är emellertid väsentligen desamma som gäller enligt personuppgiftslagen.

Enligt personuppgiftslagen får personuppgifter behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke eller om behandlingen är nödvändig för vissa särskilt angivna ändamål. I samband med att uppgifterna samlas in ska den personuppgiftsansvarige självmant lämna den registrerade information om behandlingen av uppgifterna. Därmed känner den enskilde alltid till för vilka ändamål uppgifterna kan användas. Av lagen framgår att personuppgifterna inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.

När det gäller behandling av personnummer innehåller personuppgiftslagen en bestämmelse som innebär att särskild restriktivitet ska iakttas vid behandling av sådana uppgifter. Uppgifter om personnummer får enligt denna bestämmelse behandlas enbart när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. Om den registrerade ger sitt uttryckliga samtycke kan emellertid personnummer alltid behandlas.

Personuppgifter får bevaras bara så länge det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. När personuppgifterna inte längre behövs måste den personuppgiftsansvarige se till att uppgifterna på något sätt gallras, t.ex. förstörs eller avidentifieras.

Vad gäller användning av personuppgifter för marknadsföringsändamål har den enskilde rätt att genom en skriftlig anmälan till den personuppgiftsansvarige motsätta sig att hans eller hennes personuppgifter behandlas för sådana ändamål. Sedan en sådan anmälan kommit in till den personuppgiftsansvarige har denne inte längre rätt att behandla personuppgifter om den enskilde för ändamål som rör direkt marknadsföring.

Svaret på Carina Häggs fråga är alltså att personuppgiftslagen ger ett fullgott skydd för enskildas personliga integritet när det gäller användningen av personnummer och övriga personuppgifter. Reglerna är generella och ska tillämpas av samtliga personuppgiftsansvariga, exempelvis bibliotek och videouthyrare. Någon särskild reglering såvitt gäller uthyrning av videofilmer är inte motiverad.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.