Hushållens skuldsättning
Skriftlig fråga 2013/14:317 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-01-15
- Anmäld
- 2014-01-15
- Besvarad
- 2014-01-22
- Svar anmält
- 2014-01-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 januari
Fråga
2013/14:317 Hushållens skuldsättning
av Peter Persson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Sverige framstår som ett mönsterland när det gäller ekonomisk balans så länge som man betraktar nivån på statsskulden. Lägger man däremot samman privata och offentliga skulder och tittar på förhållanden i den reala ekonomin befinner vi oss faktiskt i en liknande skuldsituation som Grekland.
Riksbankschefen har begärt krafttag mot hushållens skuldbörda, som främst handlar om lån för bostäder. Hushållen har i dag en skuld som motsvarar ca 172 procent av den disponibla inkomsten. Denna skuldsättning förväntas stiga till 178,3 procent 2016–2017. Riksbankschefen ser 180 procent som en kritisk gräns.
Genom vilka åtgärder vill finansministern minska hushållens skuldsättning i syfte att minimera riskerna för svensk ekonomi?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:317 besvarad av Finansminister Anders Borg
den 22 januari
Svar på fråga
2013/14:317 Hushållens skuldsättning
Finansminister Anders Borg
Peter Persson har frågat mig, genom vilka åtgärder jag tänker minska hushållens skuldsättning i syfte att minimera riskerna för svensk ekonomi.
Hushållens skulder är höga både i ett historiskt och internationellt perspektiv. Det är främst utlåning till bostäder som gör att hushållens skulder har vuxit, vilket har lett till att bostadsförmögenheten samtidigt har ökat. Trots detta anser regeringen att skuldsättningen (skuld/disponibel inkomst) inte kan tillåtas att öka i denna takt fortsättningsvis. Regeringen och dess myndigheter har därför redan vidtagit en rad åtgärder.
För att minska risken i banksektorn har regelverket för bankerna förstärkts, exempelvis genom införandet av nya likviditetskrav och högre kapitaltäckningskrav. Storbankernas kärnprimärkapitalrelation ska 2015 vara 12 procent, vilket är 5 procentenheter högre än kraven från EU. För att ytterligare öka motståndskraften i banksektorn höjdes riskvikterna på bolån till 15 procent. Finansinspektionen har aviserat att denna nivå kan komma att höjas ytterligare. I vår kommer jag att presentera en färdplan om hur vi kan höja kapitaltäckningskraven långsiktigt. Det är viktigt att det sker i samsyn med Finansinspektionen och Riksbanken samt att den diskuteras i riksdagen. Det är framförallt den kontracykliska bufferten som vi måste lägga fast grunden för.
För att dämpa hushållens belåning har Finansinspektionen infört ett bolånetak på 85 procent av bostadens marknadsvärde. Utvärderingar av bolånetaket visar att skuldökningen har dämpats och att det endast är få hushåll som tar lån som överstiger 85 procent av bostadens värde. Höga belåningsgrader motverkas också av att bankerna följer bankföreningens rekommendation om att råda kunder som har belåningsgrader på mer än 75 procent att amortera på sina bolån. För att ytterligare stärka en amorteringskultur är det lämpligt att bankerna redovisar individuella amorteringsplaner för sina bolånekunder.
I en överlämnad proposition till riksdagen, har regeringen initierat ett lagstiftningsarbete som syftar till att skapa en rättvisare modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsinlösen av bundna bostadslån. Detta för att öka efterfrågan på lån med längre räntebindningstider och därmed minska ränterisken för hushållen.
Regeringen och dess myndigheter följer noga utvecklingen av hushållens skuldsättning och prövar behovet av att vidta ytterligare åtgärder om indikatorer visar att den ökar på ett sätt som förstärker riskerna i ekonomin.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.