Hushållens ekonomiska standard
Skriftlig fråga 2013/14:436 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-02-21
- Anmäld
- 2014-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2014-03-06
- Besvarad
- 2014-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga
2013/14:436 Hushållens ekonomiska standard
av Peter Persson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Statistiska Centralbyrån (SCB) har presenterat siffror om hushållens ekonomiska standard 2012 samt om den utveckling som varit sedan 1999 och under de borgerliga regeringsåren. Under perioden 2006–2012 var ökningen i standard för förvärvsarbetande 17 procent, men för icke förvärvsarbetande minskade den ekonomiska standarden med 5 procent. År 2012 hade de icke förvärvsarbetande en ekonomisk standard som låg på 56 procent av de förvärvsarbetandes. År 1999 var motsvarande andel 75 procent.
Andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard ökade från 8,4 procent 1999 till 14,4 procent 2011. År 2012 sjönk andelen något men till fortsatt höga 13,8 procent.
Vi ser alltså en politiskt styrd ekonomisk utveckling där Sverige dras isär. Där icke förvärvsarbetande ständigt skuldbeläggs och utpekas som lata och ointresserade av arbete. Som en extra märklig bieffekt drabbar detta även dem som blivit pensionärer. Pension utmålas som bidrag, och regeringen upprätthåller en bestående klyfta i beskattningen mellan förvärvsarbetande och i tidigare ålder förvärvsarbetande. Pension belönas med högre skatt i Sverige medan motsatsen lär råda på många håll utomlands.
Mot bakgrund av vilka fakta och argument för finansministern en ekonomisk politik för ökade klyftor i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:436 besvarad av Finansminister Anders Borg
den 6 mars
Svar på fråga
2013/14:436 Hushållens ekonomiska standard
Finansminister Anders Borg
Peter Persson har ställt frågan om bakgrund och fakta kring den ekonomiska politiken och klyftor i Sverige.
Den långsiktigt bästa fördelningspolitiken är att få fler i arbete. Det är genom att fler arbetar och färre är bidragsberoende som inkomstfördelningen hålls samman.
Den vanligaste orsaken till en svag ekonomi är avsaknaden av arbete. Därför har regeringens fördelningspolitiska arbete sedan tillträdet 2006 inriktats mot att öka sysselsättningen och bryta de senaste decenniernas växande utanförskap. Genom jobbskatteavdragen och reformerna inom arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen har trösklarna till arbetsmarknaden minskat. Åtgärderna har främst riktats mot grupper med relativt svag anknytning till arbetsmarknaden. För att öka efterfrågan på dessa grupper har regeringen även bl. a. infört nystartsjobb, sänkt socialavgifterna för unga och avskaffat den särskilda löneskatten för äldre. Åtgärderna har gett effekt. Sedan regeringen tillträdde har antalet sysselsatta ökat med väl över 200 000 och när SCB undersöker det svenska utanförskapet är detta idag tillbakapressat till en lägre nivå än innan 1990-talskrisen.
Regeringen har vidare genomfört en rad reformer riktade till grupper med svag ekonomi eller större försörjningsbörda. Dessa innefattade bland annat höjningar av bostadsbidraget, höjning av det särskilda bidraget för barnfamiljer inom bostadsbidraget, höjd grundnivå i föräldrapenningen, höjt flerbarnstillägg inom barnbidraget och höjt bostadstillägg till pensionärer. Skatten för pensionärer har sänkts såväl 2011 som 2013 och 2014. Sammantaget har reformerna 2011-2014 inneburit en större procentuell ökning av inkomsterna för dem med lägre inkomster.
Inkomstspridningen har ökat i många länder under de senaste decennierna. I Sverige var ökningen av Gini-koefficienten särskilt stark från 1990-talets mitt och den följande 10-årsperioden. Av den totala ökningen mellan 1995 och 2012 skedde närmare 90 % före 2006. En av de viktigaste förklaringarna internationellt sett är enligt OECD ökade löneskillnader, men kapitalinkomsternas betydelse för inkomstspridningen har också ökat. För Sveriges del kan i stort sett hela den långsiktiga uppgången hänföras till kapitalinkomsterna. Ökade löneskillnader bidrar också men bidraget till de ökade inkomstskillnaderna är litet och kan helt hänföras till 1990-talets senare del.
Trots att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat under de senaste 20 åren har Sverige fortfarande en internationellt sett mycket jämn inkomstfördelning. Resultaten i olika sammanställningar varierar, men Sverige har enligt alla källor en av de jämnaste inkomstfördelningarna i världen, och om värdet av välfärdstjänsterna beaktas blir Gini-koefficienten för Sverige den lägsta i OECD-området. Enligt data från Eurostat har andelen med låg materiell standard minskat i Sverige mellan 2005 och 2012, från 2,3 procent till 1,3 procent.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.