Hungerstrejkande i turkiska fängelser

Skriftlig fråga 2012/13:120 av Runeson, Carin (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2012-11-16
Inlämnad
2012-11-16
Besvarad
2012-11-20
Besvarad
2012-11-21
Svar anmält
2012-11-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 november

Fråga

2012/13:120 Hungerstrejkande i turkiska fängelser

av Carin Runeson (S)

till statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)

Situationen för de närmare 700 fångar som sedan början av september, snart 70 dagar, hungerstrejkar i fängelser runt om i Turkiet blir alltmer allvarlig.

De hungerstrejkande är journalister, advokater, folkvalda parlamentariker och borgmästare, fackliga företrädare och MR-aktivister, som på olika sätt krävt större rättigheter för det kurdiska folket och som protesterat mot ett långvarigt förtryck och förnekande av det kurdiska folkets rättigheter, framför allt när det gäller rätten att tala kurdiska inom skola och rättsväsen.

Flera folkvalda kurdiska politiker har dessutom under många år förbjudits och förhindrats att fullt ut verka i sina positioner.

Allt detta är oacceptabelt och måste leda till ett aktivt agerande från den svenska regeringens sida. Sverige måste använda sin position inom EU för att aktivt driva på för en fredlig lösning av den kurdiska frågan.

Min fråga till statsrådet är:

Kommer statsrådet att ta några initiativ i förhållande till EU med anledning av den pågående hungerstrejken, den turkiska statens förnekande av den kurdiska minoritetens rättigheter samt möjligheten att bana väg för en fredlig lösning av kurdfrågan?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:120 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 20 november

Svar på frågorna

2012/13:92 Fängslade i Turkiet

2012/13:120 Hungerstrejkande i turkiska fängelser

Utrikesminister Carl Bildt

Carina Hägg har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen stöder Europeiska Journalistfederationens (EFJ) arbete för enskilda journalister som väntar på domstolsprocesser eller redan är dömda. Carin Runeson har frågat statsrådet Birgitta Ohlsson om hon avser att ta några initiativ i förhållande till EU med anledning av den pågående hungerstrejken, den turkiska statens förnekande av den kurdiska minoritetens rättigheter samt möjligheten att bana väg för en fredlig lösning av kurdfrågan. Frågan har överlämnats till mig. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Sverige verkar på bred front, genom bilaterala samtal, genom stöd till olika turkiska aktörer, och genom EU, för att stärka yttrandefriheten och förbättra journalisters situation i Turkiet.

I Sveriges politiska dialog med den turkiska regeringen tas problemen på yttrandefrihetens område upp regelbundet. Genom UD:s rapporter om mänskliga rättigheter gör vi systematiska inventeringar av situationen i Turkiet, som underlag för vår dialog med turkiska företrädare. Både EU och Sverige, genom vår ambassad i Turkiet, följer rättegångar mot journalister, inklusive de rättegångarna mot journalisterna Ahmet Siks och Nedim Seners tidigare i år.

Därtill verkar Sverige för ökad respekt för och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna i Turkiet genom vårt bilaterala reformsamarbete om ca 87 miljoner kronor per år. Stödet är inriktat på demokratisk samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Den turkiska reformprocessen fortgår. Ett nytt juridiskt reformpaket lanserades av den turkiska regeringen tidigare i år, och innebar ett steg i rätt riktning. Bland annat kommer myndigheterna att tydligare behöva motivera beslut om häktning, vilket har stor betydelse för det stora antal journalister som misstänks för terroristpropaganda eller liknande brott. Dessutom har myndigheternas möjlighet att beslagta publikationer inskränkts betydligt. Från Sveriges sida kommer vi att noggrant följa implementeringen av dessa reformer, och fortsätta att peka på problemen i Turkiets vida definition av terrorism.

EU spelar en central roll i detta sammanhang. Anslutningsprocessen förblir ett viktigt instrument för att – steg för steg – bidra till en modernisering av det turkiska samhällets alla delar. Sverige stöder, och bidrar till, denna process.

Vad gäller de hungerstrejkande i turkiska fängelser vill jag i första hand hänvisa till mitt svar på frågorna från Roza Güclü Hedin, Carina Hägg och Arhe Hamednaca den 9 november. Vidare ger jag mitt fulla stöd till kommissionär Füle som tydligt uppmanat de hungerstrejkande att inte riskera sin hälsa och sina liv, samtidigt som han uppmanar de turkiska myndigheterna att i linje med internationella normer för mänskliga rättigheter förebygga ytterligare försämring av fångarnas hälsa.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.