Humanitärt bistånd via ideella organisationer

Skriftlig fråga 2017/18:1103 av Robert Halef (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-03-27
Överlämnad
2018-03-28
Sista svarsdatum
2018-04-04
Anmäld
2018-04-10
Svarsdatum
2018-04-10
Besvarad
2018-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

År 2003, före USA:s invasion av Irak, fanns ca 1,4 miljoner kristna invånare i landet: syrianer, kaldéer, assyrier, armenier och mandéer. Efter diktatorn Saddam Husseins fall hamnade landet i ett politiskt kaos där ett flertal väpnade grupperingar dödade över 10 000 irakier, bland annat genom självmordsbomber.

Irak har varit ett samhälle i förfall utan säkerhet och trygghet, och detta vakuum har drabbat de etnoreligiösa minoriteterna hårt. Sunni, shia och kurder gjorde maktanspråk och en sekteristisk maktdelning: Presidenten ska vara kurd, premiärministern ska vara shia och talmannen ska var sunni.

Den efterföljande väpnade konflikten mellan shia- och sunniirakier har sedan 2003 förorsakat massflykt av kristna invånare, och mitt i denna inbördes maktkonflikt har en del islamistiska grupper med våld fördrivit kristna invånare från sina områden.

År 2014 ockuperade terrorgruppen Islamiska Staten (IS) stora delar av Irak och de kristna områdena Niniveprovinsen, Mosul, liksom jezidiernas område Sinjar, blev hårt drabbade av islamistisk terror. Med våld fördrevs över 200 000 kristna invånare från staden Mosul och Nineveprovinsen på bara några dagar.

Detta folkmord är ett konstaterat faktum som EU-parlamentet och många nationella parlament erkänt. I dag finns knappt 400 000 kristna invånare i Irak, och de flesta är flyktingar i den kurdiska regionen och vill återvända till sina områden. Även de flera hundra tusen kristna irakiska flyktingar som finns i Turkiet, Libanon och Jordanien vill återvända.

Inbördeskriget i Syrien har pågått sedan 2011. Hundratusentals människor har blivit dödade, och miljontals människor är nu på flykt både i Syrien och i angränsande länder. En del av dessa människor har lyckats fly till Europa och Sverige, men de allra flesta är kvar i den krigsdrabbade regionen.

De internationella biståndsorganisationerna har svårt att hjälpa de behövande i Syrien på grund av det svåra säkerhetsläge som råder i landet. Bristen på humanitär hjälp är stor och behoven omfattande i både Syrien och Irak.

Det internationella humanitära stöd som skickas via Bagdadregeringen och andra organ i Irak kommer inte de kristna folkgrupperna till del. Motsvarande situation gäller i Syrien.

Sverige tar ett betydelsefullt ansvar genom vårt generösa och solidariska flyktingmottagande och är en stor biståndsgivare via FN, EU och bilateralt. Likväl ser vi att medlen inte räcker till och inte alltid fungerar effektivt. Det är därför viktigt att se över nya vägar, så att det humanitära biståndet når fram och kan komma fler till del.

Ett exempel är via de etablerade kyrkor och lokala organisationer som finns på plats i regionen och som har fungerande hjälpinsatser. De känner till situationen väl och vet var behoven är som allra störst. Tyskland ger till exempel humanitärt bistånd till behövande via den syrisk-ortodoxa kyrkan i Syrien och Irak.

USA:s biståndsmyndighet (USAID) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har enats om att öka biståndet till religiösa och etniska minoriteter i Irak för att hjälpa dem att återvända till sina hem som de tvingats fly ifrån. Av USA:s bidrag på 640 miljoner kronor, som är avsatt till UNDP:s stabiliseringsfond i Irak, kommer en stor del att öronmärkas till trosbaserade och andra hjälporganisationer för att möta behoven hos utsatta etnoreligiösa minoriteter i Nineveprovinsen.

Vicepresidenten Mike Pence sade att USA inte längre kommer att förlita sig på FN när det handlar om att hjälpa förföljda kristna och andra minoriteter i spåren av folkmord och terroristgruppers illdåd. För att säkerställa USA:s bidrag kommer man i stället ge direkt hjälp till befolkningen i Nineveprovinsen. Detta innebär att UNDP kommer att få i uppdrag att se till att de nämnda folkgrupperna får direkt stöd, och UNDP kommer att behöva bygga en organisation och struktur för att möjliggöra det.

Min fråga till statsrådet Isabella Lövin är:

 

Kommer regeringen att avsätta direkt svenskt humanitärt bistånd till behövande kristna och andra flyktingar via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mosul, Nineveprovinsen och Syrien för att möjliggöra att fler människor får den hjälp de behöver?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1103 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1103 av Robert Halef (KD)
Humanitärt bistånd via ideella organisationer

Robert Halef har frågat mig om regeringen kommer att avsätta direkt svenskt humanitärt bistånd till behövande kristna och andra flyktingar via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mosul, Nineveprovinsen och Syrien för att möjliggöra att fler människor får den hjälp de behöver.

Den humanitära situationen i både Irak och Syrien är onekligen mycket svår. ISIL/Daesh framfart har spridit en skoningslös förödelse i Irak. Konflikten i Syrien är en oerhörd mänsklig tragedi där få ljuspunkter kan skönjas. Varje dag dödas civila utan urskiljning och framförallt har den syriska regimen satt i system att hindra humanitärt tillträde.

Det humanitära biståndet utgår från humanitära behov i enlighet med de humanitära principerna och den internationella humanitära rätten. Vidare vägleds det humanitära biståndet av principerna om gott humanitärt givarskap (Good Humanitarian Donorship, GHD), vilka stadgar att finansiella stöden ska vara snabba, flexibla och förutsägbara för att bidra till ett effektivt humanitärt bistånd.

Humanitära behov styr således Sveriges humanitära bistånd. Opartiska, intersektoriella, samordnade och globalt jämförbara behovsbedömningar är centrala för att efterleva principer om behovsbaserat humanitärt bistånd. Sveriges omfattande globala kärnstöd till humanitära organisationer kanaliseras på basis av sådana behovsbedömningar gjorda av FN och Rödakorsrörelsen. Även Sidas humanitära arbete utgår från behovsanalyser och valet av partners görs utifrån kriteriet att kunna ge snabb, effektiv och principbaserad respons.

Förutom globala, humanitära kärnstöd ger Sverige humanitärt stöd till Syrien och Irak genom Sida. Sverige har, som en av de största givarna till Syrienkrisen sedan konflikten inleddes 2011, totalt bidragit med över tre miljarder kronor i humanitärt stöd och i år har en initial allokering gjorts om 355 miljoner kronor.

Med behov och effektivitet som ledstjärna valde Sida att 2017 stödja Svenska kyrkans samarbetspartner Norwegian Church Aid för att bidra till att förbättra verksamheten vid Sinuni Hospital. Sjukhuset tog emot 350 patienter om dagen och fick förlita sig på vattenleveranser med tankbil. Nu restaureras vatten- och avloppssystem och en förbränningsanläggning för sjukhusavfallet installeras. Norwegian Church Aid bedömdes som en väl lämpad partner då organisationen var väl förankrad i området, upplevdes som opartiskt, neutral och oberoende samt hade erfarenhet av stöd till kvinnor och flickor som drabbats av sexuellt och könsrelaterat våld.

Det långsiktiga utvecklingssamarbetet har en central roll i att hantera konflikters grundorsaker, inklusive minoriteters ställning och rättigheter. Sveriges stöd till långsiktig stabilisering och demokratisk utveckling i Irak sker bl a genom den femåriga strategin för utvecklingssamarbete om en miljard kronor för åren 2017-2021. Strategin fokuserar på att stärka fredsbyggande och jämställdhet i Irak.

Jag har nyligen svarat på en annan fråga av Robert Halef, 2017/18:1104, som berör stödet till minoriteter i norra Irak. Som beskrivs i det svaret går en stor del av Sveriges stöd till Irak till återuppbyggnad av de delar av landet som nyligen återtagits från Daesh. Detta är den del av Irak med den största koncentrationen av etniska och religiösa minoriteter.


I Syrien kompletteras de livräddande humanitära insatserna genom Sveriges femåriga regionala strategi för Syrienkrisen om 1,7 miljarder kronor för åren 2016-2020. Strategin har som tydlig målsättning att stärka motståndskraften, återhämtnings- och anpassningsförmågan hos den syriska befolkningen och hos utsatta grupper i Syriens grannländer.


Sverige kommer att fortsätta att agera bilateralt och multilateralt för att människor i behov av humanitärt stöd i Irak och Syrien erhåller detta utifrån principen om en behovsbaserad ansats.

Stockholm den 10 april 2018

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.