humanitära skäl och barnets bästa
Skriftlig fråga 2002/03:152 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-11-19
- Inlämnad
- 2002-11-19
- Besvarad
- 2002-11-27
- Svar anmält
- 2002-11-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:152
av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Jan O Karlsson om humanitära skäl och barnets bästaUtlänningslagen är mycket restriktiv när det gäller att låta människor stanna i Sverige av humanitära skäl. I princip krävs upprepade självmordsförsök eller livshotande sjukdom för att uppehållstillstånd ska beviljas. Hänsyn till integration och vistelsetid tillmäts inte någon självständig betydelse vid bedömningen av humanitära skäl. Denna orimliga och restriktiva tolkning drabbar många, framför allt barn. Som exempel kan nämnas de bosniska familjerna som sedan två år bor i Hallsberg och nu fått beslut om avvisning. De tvingades fly sitt hemland på grund av kriget. Barnen har ingen eller mycket svag medvetenhet om Bosnien då de flesta har växt upp i Tyskland eller Sverige och de far mycket illa av den ovisshet och rädsla som föräldrarna lever med. Trots detta ska de avvisas.
Barnets bästa ska alltid sättas främst vid bedömning av uppehållstillstånd, vilket statueras i FN:s barnkonvention. Så är dock inte fallet i Sverige, varken i teori eller praktik. I förarbetena till utlänningslagen påpekas också att barnets bästa inte är absolut, utan i stället måste andra intressen vägas in såsom samhällets intresse av att reglera invandringen. Således kan åtgärder vidtas som strider mot barnets bästa.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att vidga och precisera innebörden av begreppet humanitära skäl och för att låta barnets bästa stå i fokus vid utredning om uppehållstillstånd?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:152 besvarad av Jan O Karlsson
den 27 november
Svar på fråga 2002/03:152 om humanitära skäl och barnets bästa
Statsrådet Jan O Karlsson
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att vidga och precisera innebörden av begreppet humanitära skäl och för att låta barnets bästa stå i fokus vid utredning om uppehållstillstånd.
I varje enskilt fall som rör ett barn gör Migrationsverket och Utlänningsnämnden en bedömning av barnets bästa i enlighet med utlänningslagens portalparagraf, som har sin bakgrund i FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller både barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare och barn som kommer tillsammans med sina föräldrar.
I regeringens proposition 1996/97:25 fastslås att de humanitära skälen kan vara av något mindre allvar och tyngd när barn berörs, än när det gäller vuxna, för att uppehållstillstånd ska beviljas. I de fall uppehållstillstånd beviljats barnfamiljer av humanitära skäl har det ofta berott på en sammanvägning av flera faktorer, såsom barnets psykiska hälsa, upplevelser i hemlandet och vistelsetid i Sverige samt föräldrarnas psykiska tillstånd.
Jag vill i sammanhanget belysa barnkonventionens betydelse för uppehållstillstånd. Barnkonventionen ställer inte krav på att uppehållstillstånd ska beviljas av humanitära skäl. Barnets bästa ska däremot alltid beaktas men är inte ensamt avgörande vid bedömningen av till exempel en ansökan om uppehållstillstånd. Bedömningen av barnets bästa måste i dessa fall vägas mot andra omständigheter, till exempel utlänningslagstiftningen som reglerar invandringen till Sverige. Jag vill dock understryka att en avvägning av barnets bästa mot samhällets intresse av att reglera invandringen bara kan bli aktuell när man konstaterat att barnet inte har skyddsbehov, det vill säga i fall där frågan om att bevilja tillstånd av humanitära skäl aktualiseras.
När det gäller åtgärder för att vidga och precisera innebörden av begreppet humanitära skäl, är det en fråga som delvis kommit upp i arbetet med en ny instans- och processordning i utlänningsärenden. Lagrådet avstyrkte tidigare i höstas det förslag som regeringen lämnat, bland annat av den anledningen att de i huvudsak oförändrade materiella reglerna i utlänningslagen inte bedömdes vara av den karaktären att de på ett enhetligt sätt skulle kunna tillämpas av de föreslagna domstolarna.
Huruvida det finns anledning att se över utlänningslagens regler om humanitära skäl är en fråga som behandlas inom ramen för de samtal som nu pågår om en ny instans- och processordning med företrädare för riksdagspartierna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.