human bedömning vid beslut om besöksvisum

Skriftlig fråga 1999/2000:964 av Beiming, Cinnika (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-18
Besvarad
2000-05-31
Anmäld
2000-06-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 maj

Fråga 1999/2000:964

av Cinnika Beiming (s) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om human bedömning vid beslut om besöksvisum

Många medborgare i Sverige kommer från länder dit de ofta inte kan återvända. Enda sättet att få träffa sina anhöriga är då att de får komma hit på besök. För vissa länder har Sverige en restriktivare visumpolitik. Det finns en praxis att vara mer uppmärksam mot personer som kommer från vissa länder, där t.ex. avhoppsfrekvensen är hög. Många människor upplever därför att kontakten med släktingar försvåras av myndigheternas hantering av visumansökningar. Inte minst med tanke på vilken syn de människor som bor och verkar här får på det svenska samhället när de förvägras möjligheten att hålla kontakten med sina anhöriga, är det angeläget att besöksvisum kan bedömas humant. Detta kan ske om ansökningen behandlas utifrån varje enskild individs situation. Regeringen har tidigare uttalat att när det gäller besök av släktingar och besök av kommersiella och kulturella skäl så är det viktigt att viseringskrav inte i onödan försvårar detta. Det är mycket positivt att regeringen nu i de antagna direktiven till den parlamentariska utredningen som ska se över reglerna om anhöriginvandring, anger att även viseringspolitiken ska ses över. I kommittédirektiven framgår det att "möjligheten för äldre anhöriga att hålla kontakt med anhöriga i Sverige genom att visering och uppehållstillstånd för besök beviljas skall också beaktas". Man kan tolka detta som att det endast är äldre släktingar som berörs av översynen. Enligt min uppfattning är det lika angeläget att beakta viseringspolitiken generellt.

Jag vill mot denna bakgrund fråga statsrådet Maj-Inger Klingvall om hon är beredd att verka för att viseringspolitiken som helhet beaktas i utredningen.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:964 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 31 maj

Svar på fråga 1999/2000:964 om human bedömning vid beslut om besöksvisum

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Cinnika Beiming har frågat mig om jag är beredd att verka för att viseringspolitiken som helhet beaktas i den nyligen tillsatta utredningen som ska se över reglerna om anhöriginvandring. Cinnika Beiming anger att många människor upplever att kontakten med släktingar försvåras av myndigheternas hantering av viseringsansökningar.

Jag delar Cinnika Beimings uppfattning att det är viktigt att kontakter mellan personer som bor i Sverige och släktingar i andra länder underlättas. Sverige arbetar både nationellt och internationellt för att tillämpa en generös och human viseringspolitik, som inte ställer upp onödiga hinder för släktingar att få träffas. Av totalt ca 227 000 viseringsansökningar under år 1999 beviljades visering i ungefär 85 % av fallen. Samtidigt måste viseringspolitiken ses som ett stöd för den reglerade invandring som vi har.

Det är Statens invandrarverk (SIV), eller utlandsmyndighet efter delegering från SIV, som fattar beslut i viseringsärenden och det är Invandrarverkets styrelse som utformar praxis.

Som Cinnika Beiming anför i sin fråga har regeringen nyligen fattat beslut om att tillsätta en parlamentarisk utredning. Utredningens arbete ska vara klart senast den 1 mars år 2001. Som framgår av direktiven ska man se över reglerna om anhöriginvandring och möjligheten för äldre att hålla kontakt med anhöriga i Sverige. Utredningen ska beakta möjligheterna för dessa personer att beviljas visering och uppehållstillstånd för besök. Frågan om gamla föräldrars möjlighet att invandra till Sverige lyfts generellt fram i direktiven.

Det är inte aktuellt att med tilläggsdirektiv förändra kommitténs arbetsuppgifter. Kommitténs uppgift vad gäller viseringsfrågan är fastlagd genom de antagna direktiven. Som framgår av direktiven är kommittén oförhindrad att lägga fram de förslag man finner motiverade när det gäller anhöriginvandringen i stort och detta gäller även viseringspolitikens samband med anhöriginvandringen.

Som jag tidigare nämnt anser regeringen att det är av stor vikt att personer som bor i Sverige kan upprätthålla kontakter med sina anhöriga i andra länder. Just av det skälet har den nu tillsatta utredningen tillkommit och viseringsfrågan är en del i utredningens arbete. Vad gäller viseringspraxis i övrigt kan inte jag som statsråd påverka denna, eftersom utformandet av den faller på Invandrarverket som en självständig förvaltningsmyndighet. Självklart följer jag emellertid den praxis som utformas enligt de nuvarande reglerna.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.