Hotet mot Ukraina
Skriftlig fråga 2021/22:483 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-07
- Överlämnad
- 2021-12-07
- Anmäld
- 2021-12-08
- Svarsdatum
- 2021-12-15
- Besvarad
- 2021-12-15
- Sista svarsdatum
- 2021-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den senaste tiden har vi kunnat se stora ryska truppsammandragningar vid den ukrainska gränsen. Från Ryssland hörs också en mycket uppskruvad retorik där Ukraina varnas för att närma sig Nato och EU. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov påstår att Nato bygger upp en militär infrastruktur i Rysslands närhet som kan användas för att slå mot Moskva.
Vid sidan av den militära upprustningen bedriver Ryssland hybridangrepp där man försöker destabilisera Ukraina och dess allierade genom propaganda, desinformation och annan påverkan. Många säkerhetspolitiska bedömare menar att risken för ett utökat krig i Ukraina är större än på mycket länge.
Mot bakgrund av det allvarliga läget är det viktigt att Sverige, EU och Nato visar solidaritet med Ukraina både i ord och handling. Vi måste se över vilka åtgärder, enskilt och tillsammans med andra, som kan vidtas för att konkret stödja Ukraina i denna svåra stund.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde följande:
Vilken bedömning gör ministern av läget i och kring Ukraina, och avser ministern och regeringen med anledning av detta att vidta åtgärder för att stärka Sveriges stöd till Ukraina?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:483 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2021/22:483 av Pål Jonson (M)
Hotet mot Ukraina
Pål Jonson har frågat mig om vilken bedömning regeringen gör av läget i och kring Ukraina, samt om regeringen med anledning av detta avser att vidta åtgärder för att stärka Sveriges stöd till Ukraina.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt östra närområde är för närvarande negativ. Flera skeenden samverkar. Till hotbilden hör den tilltagande konfrontativa ryska retoriken gentemot Ukraina, kombinerat med uppgifter om rysk militär truppuppbyggnad sedan en längre tid längs med Ukrainas gränser och på Krim.
Regeringen följer tillsammans med EU och övriga partners noggrant det ryska agerandet. Vi utvärderar löpande hur detta påverkar säkerheten för såväl Ukraina som för övriga delar av vårt närområde.
För Sverige och EU:s del är det avgörande att försvara den europeiska säkerhetsordningen, inklusive alla staters rätt att göra sina egna utrikes- och säkerhetspolitiska vägval. Sverige bidrar bland annat med personal till EU:s rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina).
Situationen i och omkring Ukraina berördes vid EU:s utrikesministermöte den 13 december och kommer att beröras vid Europeiska rådet den 16 december. EU stödjer enigt Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, och har också tydliggjort, bland annat vid G7-kretsens utrikesministermöte 12 december, att en eskalering kommer att bemötas med kraft.
Som ordförande i OSSE har jag genomgående verkat för att reducera spänningar, konsolidera vapenvilan och underlätta situationen för civila i östra Ukraina. Jag kommer som ordförande fortsatt att framhålla vikten av att samtliga stater respekterar Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Jag har därtill haft ett tätt utbyte med bland annat Ukrainas, USA:s och Rysslands utrikesministrar – senast vid OSSE:s ministerrådskonferens i Stockholm den 2-3 december.
Stockholm den 15 december 2021
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.