hot och våld
Skriftlig fråga 2003/04:709 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-02-06
- Inlämnad
- 2004-02-06
- Besvarad
- 2004-02-11
- Svar anmält
- 2004-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:709
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om hot och våldDet finns människor som med upprepade hot @ trots alla myndighetsåtgärder @ trakasserar andra människor. Det handlar inte sällan om psykiskt störda människor. De trakasserade får sitt eget och sin familjs liv sönderslaget av skräck. Inte sällan kan en störd person hålla flera människor inklusive deras familjer i schackmatt samtidigt. Det kan gälla hotfulla personer som kan vara dömda för olika brott flera gånger om.
Trots total parlamentarisk enighet på utredningssidan kan ännu, tämligen ofta, det absurda läge uppstå att någon är för sjuk för fängelse, men för frisk för öppenvård. I klartext innebär det att hoten kan fortsätta. Ett sätt att minska brottsoffrens omfattande lidande är att öka tvångsinslagen för den som på grund av sin sjukdom inte kan dömas till fängelse utan endast till skyddstillsyn. Ett annat är att ge möjlighet för ansvariga myndigheter att på bästa möjliga sätt skapa ett adekvat personskydd för människor som hotas.
Detta kräver betydande kunskap om den sannolika hotbilden. Det har dock visat sig att det finns sekretessregler som skyddar den dömde till betydande förfång för den hotade. I klartext kan det handla om att en annan myndighet måste ges insyn i till exempel en patientjournal om den straffrättsliga ansvarsfrågan är klarlagd. Alltså att brottsoffrets rätt till integritetsskydd väger tyngre.
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att bättre balansera ofrånkomliga frihetsinskränkningar mellan den som hotar och den som hotas?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:709 besvarad av Thomas Bodström
den 11 februari
Svar på fråga 2003/04:709 om hot och våld
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att bättre balansera ofrånkomliga frihetsinskränkningar mellan den som hotar och den som hotas. Johan Pehrson nämner särskilt gärningsmän som lider av psykisk störning.
Frågan om sjukhuspersonals möjligheter att lämna ut uppgifter om patienter till bland annat polis- och åklagarmyndigheter har nyligen utretts av Offentlighets- och sekretesskommittén (SOU 2003:99). Å ena sidan vet sjukhuspersonalen mycket som de brottsförebyggande och brottsutredande myndigheterna skulle ha nytta av. Å andra sidan måste patienten ha så stort förtroende för sjukvårdspersonalen att den vågar söka vård. Kommittén har främst diskuterat frågan med anledning av misshandel av kvinnor. Utifrån det perspektivet har kommittén föreslagit en viss utvidgning av möjligheterna till sekretessgenombrott. Flera av ledamöterna har dock reserverat sig. Vissa av dem har lämnat olika förslag på lösningar. Detta visar hur svår frågan om sekretessgenombrott är och att det rör sig om viktiga men motstående intressen.
Arbete pågår också med att se över vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bland annat omfattningen av läkares anmälningsskyldighet när den som vårdas för psykisk störning bedöms vara olämplig att inneha skjutvapen. Denna fråga ska även följas upp av Socialstyrelsen enligt ett uppdrag från regeringen.
När det gäller hot med anledning av grov eller organiserad brottslighet har Personsäkerhetsutredningen nyligen överlämnat ett betänkande med förslag till ett nationellt program om personsäkerhet (SOU 2004:1).
Med anledning av Personsäkerhetsutredningens delbetänkande (SOU 2002:71) har regeringen givit Rikspolisstyrelsen i uppdrag att efter samråd med Riksåklagaren utveckla riktlinjer för polisens hot- och riskbedömningar i ärenden om våld i nära relationer. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2004. Jag ser detta som en viktig åtgärd för att öka kunskapen om hot- och riskbedömningar.
Statsministern har i regeringsförklaringen tydligt uttalat att människor som är i behov av psykiatrisk vård ska få sådan vård och att den psykiatriska vården måste förstärkas. Som ett led i detta arbete har regeringen tillsatt en särskild psykiatrisamordnare som löpande ska ge förslag till regeringen. Syftet är att utveckla psykiatrins former, förbättra samverkan mellan kommuner, landsting och myndigheter samt att pröva frågan om psykiatrins resurser.
Inom Regeringskansliet pågår även beredningsarbetet med Psykansvarskommitténs betänkande Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3). Betänkandet rör omhändertagandet av och påföljder för psykiskt störda personer som har begått brott.
Som framgått bedrivs ett omfattande arbete för att möta de problem som Johan Pehrson lyfter fram i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.