Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hot och våld mot vittnen

Skriftlig fråga 2003/04:1034 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-04-02
Inlämnad
2004-04-02
Besvarad
2004-04-07
Svar anmält
2004-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 april

Fråga 2003/04:1034

 av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om hot och våld mot vittnen

Hot och våld mot de personer som ska vittna i vårt lands domstolar blir allt vanligare.

Under de senaste 20 åren har antalet övergrepp i rättssak lagförda personer nästan fyrdubblats, vilket Brottsförebyggande rådets granskning visar. Enligt utredaren beror ökningen dels på att brottet faktiskt blivit vanligare, dels på att samhället blivit mer lyhört för den här typen av brottslighet. Oavsett orsak måste unga såväl som gamla vittnen tryggt våga vittna. Även brottsoffren behöver att brott anmäls, utreds och att vittnen vågar vittna.

Förbundsdirektören Eva Larsson på Brottsofferjourernas riksförbund bekräftar att hot, våld och andra påtryckningar mot personer som ska vittna eller anmäla brott blir allt vanligare, speciellt bland unga. "Vi ser en rädsla hos många att anmäla brott över huvud taget. Speciellt i ungdomsmål finns en stor rädsla att både anmäla och vittna," säger Eva Larsson.

Vittnen behöver starkare skydd.

Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att vittnen ska få mer stöd och skydd än de får i dag?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1034 besvarad av Thomas Bodström

den 7 april

Svar på fråga 2003/04:1034 om hot och våld mot vittnen

Justitieminister Thomas Bodström

Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att vittnen ska få mer stöd och skydd än de får i dag.

Det är grundläggande för en rättsstat att människor som varit utsatta för brott eller bevittnat brott vågar träda fram och vittna i domstol. Övergrepp i rättssak ses därför av samhället som ett mycket allvarligt brott.

Vittnen och brottsoffer som riskerar att utsättas för hot, våld och påtryckningar från gärningsmän och andra måste ha vårt fulla stöd genom hela rättsprocessen, och i vissa fall även långt efter att ärendet har avgjorts i domstol. För regeringen är detta en högt prioriterad fråga. Vi har till exempel satt som mål att det ska finnas vittnesstöd, som följer med målsägare och vittnen, i samtliga tings- och hovrätter i slutet av 2004. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har getts i uppdrag att genomföra olika åtgärder för att målet ska uppnås. En redovisning kommer att lämnas till regeringen under våren 2004.

Men det är inte enbart myndigheterna som kan göra insatser på detta område. Ett viktigt tillskott är de insatser som utförs av frivilliga krafter, bland annat av brottsofferjourer, kvinnojourer och tjejjourer. De i dag ca 110 lokala brottsofferjourerna över hela landet bistår med avgörande insatser och blir allt viktigare för att ge brottsoffer adekvat stöd. Brottsofferjourerna engagerar stödpersonerna och har en nyckelroll i de verksamheter med vittnesstöd, för både målsägare och vittnen, som är under utbyggnad.

Därutöver finns på flera håll i landet Stödcentrum för unga brottsoffer som är ett samarbete mellan polis och socialtjänst där man arbetar med att bland annat förbereda vittnen och målsägande inför rättegång.

Jag vill i det här sammanhanget också nämna Personsäkerhetsutredningen, som i sitt betänkande Ett nationellt program om personsäkerhet (SOU 2004:1) har presenterat förslag som syftar till ett utökat skydd för personer (och deras närstående) som medverkar i en förundersökning eller rättegång rörande grov eller organiserad brottslighet.

Även Offentlighets- och sekretesskommittén har i sitt huvudbetänkande från i höstas (SOU 2003:99) lämnat förslag som kan ha betydelse i detta sammanhang. Kommittén har bland annat föreslagit att hotade och förföljda personer ska få ett förbättrat skydd för sina adressuppgifter hos samtliga myndigheter, det vill säga även domstolar, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Dessa förslag, liksom de som Personsäkerhetsutredningen har lämnat, remitteras för närvarande.

Ovanstående två betänkanden, tillsammans med den redovisning som Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket kommer att överlämna senare i år, ger oss ett brett underlag för det fortsatta arbetet med att stärka skyddet för vittnen och brottsoffer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.