Hot och våld mot sjukvårdspersonal
Skriftlig fråga 2019/20:478 av Magdalena Schröder (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-22
- Överlämnad
- 2019-11-25
- Anmäld
- 2019-11-26
- Sista svarsdatum
- 2019-12-04
- Svarsdatum
- 2020-01-10
- Besvarad
- 2020-01-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
En enkät presenterad av Sveriges läkarförbund visar att en av tre läkare har utsatts för hot eller våld inom ramen för sitt tjänsteutövande. Hälften av de svarande i undersökningen uppgav att de saknade information om rutiner kring hur hot och våldsamma incidenter ska hanteras.
Sjukvårdspersonals arbetsplatser måste bli säkrare. Sjukhus ska vara en fredad plats där det givetvis ska råda nolltolerans mot alla former av hot och våld. Att var tredje läkare utsatts för hot och våld drabbar också patienterna.
Att en av tre läkare upplevt hot och våld i sitt yrkesutövande är mycket oroväckande och kan riskera att färre söker sig till läkaryrket och att färre stannar i läkaryrket.
Med anledning av detta önskar jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att förbättra säkerheten för patienter och sjukvårdspersonal på svenska sjukhus och vårdcentraler?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:478 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/
03905
/
POL
Justitiedepartementet
I
nrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:478 av Magdalena Schröder (M) Hot och våld mot sjukvårdspersonal
Magdalena Schröder har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förbättra säkerheten för patienter och sjukvårdspersonal på svenska sjukhus och vårdcentraler.
Jag vill inledningsvis understryka att det är oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa andra utsätts för hot och våld. I första hand åligger det arbetsgivaren att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Härutöver är det angeläget att även andra aktörer står upp för våra samhällsviktiga funktioner för att dessa ska kunna utföra sitt arbete i en trygg och säker miljö, något som i detta fall likaledes kommer patienterna till gagn.
I Regeringskansliet bereds direktiv till en kommande utredning som ska se över det straffrättsliga skyddet för exempelvis sjukvårdspersonal.
Därutöver är det viktigt att det polisiära arbetet förstärks och att fler polisanställda kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet, vilket är prioriterade frågor för regeringen. Regeringens mål är att det ska bli 10 000 fler polisanställda 2024. Antalet anställda har sedan starten av polistillväxten i januari 2016 ökat med nära 3 500 anställda. I november var det totalt 31 736 polisanställda, vilket är fler anställda än någonsin tidigare.
Ordningsvakter utgör ett viktigt komplement till Polismyndighetens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Den 21 november 2019 tillsatte regeringen en utredning som ska se över regelverket för ordningsvakter. Utredningen syftar bl.a. till att se om ordningsvakterna kan bidra till samhällets behov av ordning och trygghet på allmän plats på ett bättre sätt än idag.
I sammanhanget kan också nämnas att en ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Den nya lagen har gjort det lättare att söka och få tillstånd till kamerabevakning i brottsbekämpande eller trygghetsskapande syften.
Som jag inledde med åligger det arbetsgivaren i första hand att se till att det på såväl sjukhus och vårdcentraler som övriga arbetsplatser finns en god arbetsmiljö. Regeringen har vidtagit olika åtgärder och fler är på gång. I nuläget avser jag inte att utöver dessa vidta några ytterligare åtgärder.
Stockholm den 10 januari 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.