hot och våld mot anställda på anstalter
Skriftlig fråga 2004/05:73 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-09-30
- Inlämnad
- 2004-09-30
- Besvarad
- 2004-10-06
- Svar anmält
- 2004-10-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 september
Fråga 2004/05:73
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om hot och våld mot anställda på anstalterVåld och hot blir allt vanligare på våra anstalter, det visar inte minst det pågående gisslandramat efter rymningen från Mariefredsanstalten. Överbeläggning, narkotika och brist på adekvat sysselsättning bidrar till ett hårt klimat som många gånger drabbar de anställda.
I medierna de senaste veckorna har vi om och om igen kunnat läsa om kriminalvårdare som utsatts för hot och våld. En kriminalvårdare misshandlades för ett par veckor sedan av en fånge på Norrtäljeanstalten och en vårdare dömdes den 22 september till sex månaders fängelse för mobilsmuggling till interner. Smugglingen föregicks dock av att vårdaren kände sig tvungen att ta in telefonerna eftersom en intern uttalat hot mot hans barn.
Det ökade våldet på anstalterna är ytterligare ett symtom på haveriet inom kriminalvården. Detta kan inte tillåtas fortsätta.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för att öka säkerheten för kriminalvårdare och andra anställda inne på fängelserna.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:73 besvarad av Thomas Bodström
den 6 oktober
Svar på fråga 2004/05:73 om hot och våld mot anställda på anstalter
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka säkerheten för kriminalvårdare och andra anställda inne på fängelserna.
Jag delar Johan Pehrsons oro för att personal i anstalter utsätts för hot och våld. Hot och våld är alltid oacceptabelt och det är särskilt allvarligt att bli utsatt för det i sitt arbete. Det senaste årets uppmärksammade händelser visar att kriminalvården befinner sig i en ny situation, samtidigt som den centrala kriminalvårdslagstiftningen från tidigt 70-tal är omodern. Regeringen har därför tillsatt en utredning, Kriminalvårdskommittén, som ska utarbeta ett förslag till en ny kriminalvårdslag. Grundläggande i det återfallsförebyggande arbetet bör vara att individens egen motivation till förändring tas till vara, framför allt genom att positiv utveckling förstärks och uppmuntras. Den nuvarande lagen erbjuder begränsade möjligheter till detta. Kriminalvårdskommittén ska också överväga hur regelverket bör vara utformat för att säkerställa att kriminalvården kan hantera intagna som utgör säkerhetsrisker. Kriminalvårdskommittén ska lämna sitt betänkande senast den 1 juni 2005.
Yrkesgrupper som är särskilt utsatta för hot och våld, till exempel kriminalvårdsanställda, har sedan 1995 ett extra starkt sekretesskydd. Uppgifter i den personaladministrativa verksamheten avseende sådan personals personnummer, bostadsadress och hemtelefonnummer omfattas som huvudregel av sekretess. Den 1 juli i år utvidgades den extra starka sekretessen till att omfatta även andra @ med adress och personnummer jämförbara @ uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till personalen. Från samma datum gäller även skärpt sekretess för fotografier av enskilda i bland annat pass- och vägtrafikregistret.
Utöver detta har regeringen genomfört och tagit initiativ till en rad åtgärder för att förbättra säkerheten. Möjligheter till allmän inpasseringskontroll, mobiltelefonstörning och inrättande av säkerhetsregister för de farligaste intagna har införts. Kriminalvårdens anslag har höjts för att komma till rätta med den höga beläggningen. Förbättringar i verkställighetsinnehållet har gjorts, inte minst genom den särskilda narkotikasatsningen. Kriminalvårdsstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på utformningen av en ny säkerhetsanstalt. Dessutom har regeringen tillsatt en särskild utredare för att granska de uppmärksammade rymningarna och fritagningarna och föreslå de förändringar som behövs för att i framtiden förebygga liknande händelser.
Ett stort antal åtgärder har alltså redan vidtagits. De granskningar och utredningar som nu initierats kommer att utgöra underlag för regeringens fortsatta överväganden i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.